I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandrasprÄk skrivna av elever i Äk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror pÄ brist pÄgrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilka typerav stavfel som Àr vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer ocksÄ att titta pÄ antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag fÄr fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidÀr tillÀgg eller utelÀmnande av bokstav Àr den absolut störstaunderkategorin. Vad gÀller ordbildning Àr felaktiga sÀrskrivningar devanligaste felen. NÀr det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svÄrigheter Äterfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Bakgrund: DÄ sjuknÀrvaro kan ge konsekvenser för framtida ohÀlsa och sjukfrÄnvaro Àr det ett viktigt omrÄde att undersöka. Syfte: Att klarlÀgga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknÀrvaro vid ett av FörsÀkringskassans lokala- och nationella försÀkringscenter, samt att belysa frekvens och jÀmföra orsak till val av sjuknÀrvaro mellan de tvÄ kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkÀtundersökning. Urvalskriteriet var en anstÀllningstid pÄ minst 12 mÄnader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svÄrighetsgrad. I studien har matematikuppgifter frÄn PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C pÄ gymnasiet analyserats utifrÄn vilka typer av matematiska symboler de innehÄller. Resultatet av denna analys har sedan med hjÀlp av statistisk korrelationsanalys jÀmförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav pÄ lÀsförmÄga uppgiften stÀller. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser Àr för svaga för att nÄgon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett nÄgot starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och lÄga lösningsfrekvenser Àn för nÄgon av de andra symboltyperna.

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lĂ€rare, SprĂ„klig fördjupningskursVĂ„rterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Vi har jÀmfört elevers resultat pÄ matematiska problem pÄ en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har Àven jÀmfört flickornas resultat med pojkarnas..

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna nÀr det gÀller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mÄl- och resultatstyrning innebÀr att riksdag och regeringen anger nationella mÄl och riktlinjer för arbetet i skolan. MÄlen skall gÀlla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvÀrdig. Inom dessa ramar som staten anger Àr det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Studiens syfte Àr att se hur debatten om hedersrelaterat vÄld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien Àr Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvÀllspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat vÄld har tvÄ övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förstÄelsemodell förklarar hedersvÄld som ett kulturellt fenomen som inte Àr jÀmförbart med andra former av manligt vÄld mot kvinnor.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmÄl har utvecklats för att kunna sÀkra de hot som finns för att uppnÄ en ekologisk hÄllbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrÄgor i planeringsobjekt för att bidra till att pÄ sikt uppnÄ dessa miljömÄl. Idag finns kritik och problem gÀllande miljömÄlen dÄ mÄnga mÄl anses vara svÄrtolkade och diffusa. MÄlen blir dÀrför svÄra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömÄlen inte finns reglerat idag finns en debatt gÀllande vilken status miljömÄlen har i dagens samhÀlle.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa Àmnet bedömning och betygssÀttningen i skolan med utgÄngspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvÀrdiga bedömningen. Bedömning och betygssÀttning Àr en stor och viktig del i lÀraryrket, dÀr det frÀmsta mÄlet Àr att eleverna ska bli sÄ likvÀrdigt bedömda som möjligt. Redan pÄ 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rÀttsÀkerheten i bedömning, nÄgot som Àven svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framÄt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport frÄn 2013 pÄ stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strÀvan mot en likvÀrdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjÀlpverktyg för landets lÀrare till att sÀtta just rÀttvisa och likvÀrdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, pÄ bedömningen Àr större Àn vad mÄnga tror och visar snarare pÄ motsatsen.Det Àr med fokus pÄ de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssÀttning i skolan idag har blivit sÄ problematiserad.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.