Uppsatsens syfte är att analysera och dekonstruera begreppet mångfald och hur det används och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frågeställningarna för uppsatsen är: Hur ser mångfaldsdiskursen ut i mångfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som eftersträvansvärda att rekrytera ifrån för att uppnå mångfald? Vad uttrycks vara syftet med mångfalden?Uppsatsen bygger på postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och genom studiet av mångfaldsplaner från 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har använts är kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mångfaldsdiskursen är problematisk eftersom den bygger på olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den därför återskapar och förstärker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna ständiga kategorisering är en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi är inte intresserade av att komma med en utopisk lösning på hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrån den kategorisering som vi kritiserar.

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ?normalt? inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet.

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StåhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 årsenare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande ärunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medanmännen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheterinom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige.

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning.

Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor.

Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.?I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden.

Mitt syfte med uppsatsen är att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhällspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta på konsthistorien och se hur den manliga kärleken porträtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrån de olika epokerna som hänger ihop med samhällets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begränsa mig har jag valt att behandla västvärlden, det vill säga Europa och Nordamerika. Det är inte för att det inte finns konst med den här sortens motiv i östvärlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig på västvärldens socialpolitiska historia.

Titel: Vägen till läraryrket - en kvantativ studie om förbättrade informationsvägar från Lärarutbildningsnämnden.Författare: Malin LundahlUppdragsgivare: Lärarutbildningsnämden, LUN.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Jan StridSidantal: 48 s. exklusive bilagor. (75 s. inklusive bilagor)Antal ord: 11 831 (exklusive executive summary)Syfte: Att förklara hur lärarstudenterna uppfattade informationen från LUN innan de ansökte tillLärarprogrammet vid Göteborgs Universitet.Metod: Kvantitativ enkät som gick ut till de elever som antogs till Lärarprogrammet på GöteborgsUniversitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Sammantaget skickades enkäten ut till 954respondenter, varav 130 svarade.Material: Digitalt förvarande enkätintervjuer från 130 studenter som antogs till Lärarprogrammetpå Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012.Huvudresultat:Studien visade att merparten av de lärarstudenter som besvarade enkäten är mellan 19-24 år.

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

Den här studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hälsotillstånd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i Västerbotten vände sig till psykiatrin för att få hjälp sedan några av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den här gruppen fanns en hög grad av depression och ångest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utsträckning kom till uttryck i denna grupp än i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

Tidigare studier hänvisar till bristen av forskning som berör funktionell träning såsom corestärkande bålstabilitetsträning för att öka idrottslig prestation. Det är dessutom omdiskuterat om träning, som skapar instabilitet i anslutning till träningsövningar, förbättrar stabiliteten som i sin tur ska verka prestationshöjande. Den mest likvärda studie som har gjorts angående träningsprogram med slyngor för att stärka bålstabiliteten hos handbollsspelare med syfte att påvisa en prestationsökning i kasthastighet visar på signifikant effekt. Syftet med studien var att undersöka om ett sex veckors träningsprogram för bålstabilitet med träningsredskapet Func.Gym training bands gav en förbättrad kasthastighet hos manliga elithandbollsspelare.Två grupper användes i studien, en testgrupp bestående av sex testpersoner (n=6) med en medelålder på 22,3 år och en kontrollgrupp bestående av tre testpersoner (n=3) med en medelålder på 21 år. Alla subjekten var aktiva elithandbollslaget HK Drott. Träningsprogrammet innefattade sex olika övningar och genomfördes med hjälp av det funktionella träningsredskapet Func.Gym training bands.För att mäta kasthastigheten användes Casio EX-F1 EXILIM, inställning på höghastighet (hs) med 300 frames per second (fps).