Den huvudsakliga frågeställningen i C-uppsatsen lyder: ?Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen?? vilket besvaras med hjälp av underfrågorna: ?Hur ser karaktären ut visuellt? Hur skildras karaktären med hjälp av t.ex. musik? Vad gör karaktären? Vad har karaktären för roll i handlingen? Vad har karaktären för relation till de andra?Syftet med uppsatsen är att analysera karaktärer från båda könen. Framförallt vill jag lyfta fram kvinnan då Pixars filmer tenderar att fokusera på det manliga könet. Som slutsats kommer jag fram till att det var svårare än jag hade anat att lyfta fram det kvinnliga könet pågrund av att det verkligen är en mångfald av avancerade manliga karaktärer medan kvinnan oftast sitter som biroll med mindre viktiga insatser.

Redan i små barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klädaffärernas kategorisering av ?flick- och pojkprodukter?. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man är, och därmed ska ?göra?, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i åldrarna ett till tre år har tillgång till, ur ett genusperspektiv.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker på lika premisser för män respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. Då det androgyna uppstår i gränslandet mellan vad som är manligt och vad som är kvinnligt, och då samtliga klädedräkter uppvisar en tydlig dragning åt ett visst köns silhuetter så ägnas en stor del av uppsatsen åt att analysera karaktärernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstår, och därmed också kunna besvara om det sker på lika premisser. Science fictiongenren som är en genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den värld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer på en imaginär värld ifrågasätts här för sitt sätt att trots detta tendera att falla in i stereotypa föreställningar om hur kön representeras och presenteras i klädedräkt och positioner.  Uppsatsen fastställer att det androgyna inte sker på lika premisser för män respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utsträckning ikläds manliga klädedräkter, medan männen snarare ikläds kvinnliga egenskaper, det vill säga ges feminiserande drag. Detta leder i förlängningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa föreställningar om vilken klädedräkt männen tillåts bära eller ej..

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Att företag tar fram kärnvärden som ett sätt att ge de anställda riktlinjer för hur de ska agera inom företaget blir allt mer vanligt, men fyller dessa kärnvärden till fullo den funktion i företaget som de är framtagna för? Syftet med denna studie har varit att ge en bild av hur ett specifikt företag, i denna studie Peab, arbetar med att förmedla sina kärnvärden och hur de anställda uppfattar och förhåller sig till dessa värden. För att få fram viktig bakgrundsinformation gjordes det en dokumentgranskning av det material som har tillhandahållits från Peab gällande deras kärnvärden och hur de arbetar med att förmedla dessa. I denna studie har en kvalitativ ansats valts och det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med två olika yrkeskategorier inom företaget, som i denna studie benämns som chefer och yrkesarbetare. Studiens resultat visar att den information som ges kontinuerligt till Peabs medarbetare skiljer sig åt beroende på vilken av de två ovannämnda yrkeskategorierna de anställda tillhör.

Trots att flera forskningsrapporter har visat på de ekonomiska vinsterna med jämställda arbetsplatser är den kvinnliga underrepresentationen på högre poster inom näringslivet fortfarande påtaglig. En av förklaringarna till denna ojämställdhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhället som hindrar kvinnor från att ta sig in i den absoluta maktsfären. Flera jämställdhetsstudier visar att kvinnor inte tillåts ingå i ?old-boy-network? och att manliga ideal präglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgång på informella nätverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svårare att lyckas i karriären.

Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet.

För att kunna prestera bra under fysiskt krävande ishockeymatcher krävs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmåga. Bilaterala knäböj är en erkänd och välspridd övning för att förbättra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knäböj är än mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse är hastigheten förutbestämd ochdärmed konstant medan kraften kan förändras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gällande isokinetiskaflerledsövningar så som knäböj tycks det inte finnas någon forskning om i nuläget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketräning (knäböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk träning, på power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid på is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare på elitnivå, 18-19 år gamla, delades slumpmässigt in i två olikaträningsgrupper.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

Denna uppsats har som syfte att klargöra hur långt det är tillåtet att med reverse engineering experimentera med en patentskyddad uppfinning innan patentintrång föreligger. Främst förs en diskussion om hur långt det är tillåtet att experimenteramed en patentskyddad uppfinning, utifrån patentlagens experimentundantag, utan att kränka ensamrätten som patentet ger. För att svara på denna fråga börjar diskussionen ur ett svenskt perspektiv i den svenska patentlagen, med ett instick ilagen om skydd för företagshemligheter. Diskussionen förs sedan ut i Europa för att se hur bedömningen av reverse engineering och experimentundantaget gjorts där och till sist vänds blicken mot USA. Bedömningen som görs är att reverse engineering ges ganska fria händer så länge målet för processen är att finna ny kunskap utöver den kunskap som finns inbäddat i patentet.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården.

Genusfrågor är ett aktuellt ämne som leder till engagemang och väcker stor uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt. Ämnet diskuteras även till stor del inom svensk polis där arbete med jämställdhet pågår på vid front. Utifrån våra kontakter med olika polismyndigheter tycker vi att vi kan ana vissa tendenser som tyder på att kvinnliga och manliga poliser lever kvar i gamla traditionella könsroller då det gäller val av yrkesinriktning. Syftet med denna rapport blev därför att ur ett genusperspektiv undersöka om dagens polisstudenter faller in i ett liknande mönster. Tidigare studier pekar på liknande observationer som förstärker att manliga och kvinnliga poliser ofta tilldelas olika roller ute på myndigheterna och i samhället.