EU har beslutat sig för att gradvis plocka bort de vanliga glödlamporna frÄn marknaden. IstÀllet ska vi anvÀnda energismartare ljuskÀllor som lÄgenergi-, halogen- eller LED-lampor.Vilken ljuskÀlla som ersÀtter den traditionella glödlampan Àr Ànnu oklar. Den vÀrdiga ersÀttaren ska gÀrna vara fri frÄn kvicksilver, energismart och inte alltför dyr..

Denna rapport behandlar en prisjĂ€mförelse mellan fyra olika elsystem i fyra valda referensmiljöer. Uppdragsgivaren till detta projekt Ă€r företaget Arexor som har utvecklat en ellist som de ska slĂ€ppa pĂ„ marknaden under hösten och dĂ€rför vill ha en prisbild pĂ„ marknaden idag. De olika systemen Ă€r i huvuddel Thorsmans TEK-123, KB-systems DWP, Eubiqs PTS samt det traditionella sĂ€ttet med kablar och VP-rör infĂ€llda i vĂ€ggen. Även en presentation av projektets uppdragsgivare Arexor och deras ETS finns att lĂ€sa om. För att kunna utgĂ„ frĂ„n en realistisk bakgrund Ă€r referensmiljöerna valda sĂ„ att en standard kan sĂ€ttas för utformningen.

Vi har undersökt hur Malmö Aviation arbetar och hur marknaden uppfattar företagets positionering och varumÀrkesidentitet samt jÀmfört likheter och skillnader. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi först utgÄtt frÄn en teoretisk bakgrund som behandlar varumÀrke och positionering. DÀrefter har vi genomfört en intervju med Eva Rodenstam, marknadschef pÄ Malmö Aviation. Vidare har en enkÀtundersökning samt djupintervjuer gjorts med Malmö Aviations resenÀrer. Djupintervjuerna visade med större fördel hur Malmö Aviations varumÀrke uppfattas av redan existerande kunder Àn hur Malmö Aviation positionerat sig pÄ den inhemska flygmarknaden.

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett omrÄde som fÄtt alltmer uppmÀrksamhet i dagens affÀrsmiljö, speciellt hos aktörer som Àr verksamma pÄ den internationella marknaden. Företags sociala, miljömÀssiga och etiska ansvarstagande Àr betydande delar i ett hÄllbart globalt samhÀlle, varför CSR Àr ett viktigt Àmne att öka uppmÀrksamheten kring och förstÄelsen för. Syftet med denna studie var att utveckla ett svenskt industriföretags leverantörsutvÀrdering med fokus pÄ CSR-aspekter vid inköp pÄ den kinesiska marknaden. Studien undersökte Àven vilka kulturella aspekter som bör tas hÀnsyn till vid utvÀrdering av en leverantör i Kina. Studien syftade dÀrigenom till att öka insikten kring vilka CSR-omrÄden som bör prioriteras pÄ den kinesiska marknaden och ge en möjlighet till företag att praktiskt implementera CSR vid leverantörsutvÀrdering.

Globaliseringen pÄ marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hÄrdare, och marknaden blivit mÀttad. Detta medför ett antal svÄrigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln mÄste stÀndigt försöka hitta nya sÀtt att sÀrskilja sig pÄ. Det har blivit viktigare att konstruera en lÄngsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns pÄ den rÄdande marknaden.Det Àr nödvÀndigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med nÄgot utöver sjÀlva kÀrnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehÄlla kundrelationer bland en population som Àr mÀttad av det traditionella köpet.

Bakgrund: Vi utsÀtts för reklam dagligen och det Àr svÄrt för produkter att differentiera sig. DÄ vi Àven lever i ett förvÀntningssamhÀlle tror vi alltid att nÀsta produkt kommer vara bÀttre Àn den förra. Inom teknikomrÄdet Àr det vÀldigt tydligt dÄ vi ofta vÀntar pÄ nÀsta lansering. Vilket gör att företagen marknadsför produkten lÄngt innan den kommer ut. Det finns inte mycket forskning om produkter som inte lanserats men vi ser att det blir allt vanligare att man marknadsför sin produkt innan lansering.

Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förÀndrat förutsÀttningarna för smÄföretagen i Norrbottens lÀn. Syftet med denna uppsats Àr belysa hur Sveriges medlemskap i EU pÄverkat exportförutsÀttningarna för smÄföretag i Norrbottens lÀn, sammanstÀlla en survey pÄ nÄgra tidigare gjorda EU-projekt dÀr vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för Norrbottniska smÄföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för tvÄ redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens lÀn samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska smÄföretags exportförutsÀttningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit bÄde positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sÀgas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjÀnster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.

Titel: Kundanpassningar pĂ„ den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur pĂ„verkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla förstĂ„elsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ tidigare forskning inom Ă€mnet kundanpassning, sĂ„ som relationer, lojalitet, interaktioner med kunden och teknikens pĂ„verkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, dĂ€r en extensiv enkĂ€t skickats ut till svenska konsumenter i olika Ă„ldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  UtifrĂ„n det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jĂ€mfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har pĂ„visat att det inte finns konkreta nĂ„gra bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istĂ€llet har det gĂ„tt att framlĂ€sa att kundanpassningar hjĂ€lper till att bygga relationer, vilket i sig Ă€r grunden till lojalitet..

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus pÄ positionerings-, kommunikations-, relations och varumÀrkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer pÄ apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrÄ med inriktning pÄ lÀkemedelsbranschen. VÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden Àr varumÀrke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi Àmnar belysa. VÄr insamlade empiri bygger pÄ apoteksaktörernas syn pÄ hur deras organisation förhÄller sig till vÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden. Detta kompletteras med deras framtida syn pÄ apoteksmarknaden. För att fÄ en oberoende bild av marknaden sÄ har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrÄ syn pÄ hur marknaden förhÄller sig.VÄra slutsatser baseras pÄ tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har anvÀnt oss av. Vi har lagt mÀrke till att positioneringen inte skiljer sig sÄ mycket som man kan tro, dÄ vi intervjuade aktörerna sÄ pass tidigt efter omregleringen.

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter Àr het och har varit det under lÄng tid. Bland annat konstateras i en undersökning frÄn revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utlÀndska investerare att köpa och Àga fastigheter i.Detta vÀckte vÄr nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utlÀndska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.Genom att vÀnda oss till företag med stor inblick i de förhÄllanden som rÄder pÄ den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar frÄn fem representanter.Arbetet med teorin gjorde att vi förvÀntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser mÄnga faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lÀttillgÀnglig. Dock pÄvisar vÄr studie att framförallt transparensen och likviditeten pÄ den svenska fastighetsmarknaden Àr det som gör den sÄ intressant för utlÀndska investerare.Transparensen pÄ den svenska fastighetsmarknaden, som Àr en stor konkurrensfördel pÄ den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel pÄ den internationella investeringsmarknaden Àr ett problem som mÄste lösas.

Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.

Utbredningen av piratkopierade varor har varit explosiv de senaste Ären. Denna kopiering försÀmrar utbudet av arbetstillfÀllen och försÀmrar förtroendet pÄ marknaden och leder till att investeringsviljan sjunker. Vissa av dessa varor kan till och med vara livsfarliga men man mÄste ÀndÄ minnas att mÄnga mÀnniskor i fattiga lÀnder lever pÄ försÀljning av dessa piratkopierade produkter..

Idag lockas företag frÄn andra lÀnder att etablera sig pÄ den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu Àr en av de ledande lÀnderna i vÀrlden. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svÄrighet med att etablera sig pÄ den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig Ät frÄn svenskt marknaden. PÄ grund av den bristfÀlliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kÀnnedom om den kinesiska kulturen.

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förĂ€ndrats frĂ„n ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat Ă„tskilliga nya aktörer och antalet apotek pĂ„ marknaden har vĂ€xt stadigt. VĂ„gen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillvĂ€xt, vilket resulterat i att mĂ„nga apotek upplevt svĂ„righeter att nĂ„ lönsamhet. Med utgĂ„ngspunkt i det turbulenta marknadslĂ€get Ă€r studiens syfte att undersöka utifrĂ„n vilka villkor som apotek kan etableras pĂ„ den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som Ă€mnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgĂ„ng.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som Ă€gt rum i Indien, november 2012. Reformen innebĂ€r att företag med flera varumĂ€rken fĂ„r etablera sig med en maximal Ă€garandel pĂ„ 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utlĂ€ndska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar Ă€gt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika Ă€r alla exempel pĂ„ detta.