V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet Àr att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.FrÄgestÀllningarna rör fackliga företrÀdares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens frÀmjande eller försvÄrande av denna.För att besvara frÄgestÀllningarna utifrÄn den kvalitativa ansats som tillÀmpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer frÄn varje aktörsgrupp vilket resulterade i att Ätta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i tvÄ delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen pÄ mÄnga sÀtt uppfattas frÀmja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlÀtta förutsÀttningarna för intern rörlighet. Resultatet visar ocksÄ att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa omrÄden förbÀttra sitt frÀmjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har tvÄ slutsatser. Den ena Àr att den fackliga organisationen mÄste prioritera intern rörlighet som arbetsomrÄde inom hela organisationen.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

AnvÀndarutveckling, det vill sÀga att anvÀndare utvecklar egna IT-verktyg, Àr en form av systemutveckling inom organisationer som kan fÄ en betydande roll för verksamheten.Denna fallstudie genomfördes vid ett större svenskt IT-företag, dÀr anvÀndaren utvecklade egna verktyg för att underlÀtta bÄde smÄ och stora rutinuppgifter. Studien bygger pÄ tre fall i den valda organisationen dÀr utvecklarna intervjuades för att ge sin syn pÄ hur anvÀndarutvecklingen förhÄller sig till organisationens huvudsakliga verksamhet, vilket Àr utveckling av IT-produkter. Intervjuerna fokuserade ocksÄ pÄ vilken typ av vÀrde deras verktyg skapar för individerna inom organisationen och för organisationen som helhet.Studien visar att verktygen stödjer organisationens produktutveckling frÀmst genom att förbÀttra datakvaliteten i deras produktregistret och skapar vÀrde för anvÀndare genom att ge dem möjlighet att fokusera pÄ mer givande arbetsuppgifter. Verktygen skapar ocksÄ vÀrde för utvecklarna som kan fÄ att leva ut personligt engagemang och kreativitet medan organisationen drar nytta av en effektivisering av berörda processer..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

FrÄgan som stÀlldes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet pÄverkar utvecklingsprocesser pÄ X-organisationen . Tidigare forskning inom Àmnet fokuserar pÄ beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskÀnsla och sjÀlvtillit. Denna studie mer Àr inriktad pÄ de organisatoriska förutsÀttningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förstÄelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar pÄ organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvÀrldsrelationer. För att svara pÄ frÄgan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell anvÀnts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssÀtt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken frÀmst i strukturer och processer, detta frÀmst pÄ grund av att organisationen Àr relativt nybildad samt att den Àr decentraliserad.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Den studerande organisationen Àr ett försÀkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar KarriÀrplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förvÀntas öka medarbetarnas engagemang och dÀrmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriÀrplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriÀrplanering de genomgÄtt, hur de ser pÄ sina möjligheter att göra karriÀr inom organisationen samt hur de pÄverkas av den rÄdande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgÄende upplevelser.

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare pÄ ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara pÄ. Avsikten Àr dessutom att jÀmföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i tvÄ likadana verksamheter pÄ olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkÀter delats ut, dÀr medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara pÄ deras kompetens och talang. De ombads Àven skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrÄgor som senare lÄg till grund för analysen.

Personalens kunskap Àr en betydelsefull ingrediens i organisationens förmÄga att uppnÄ de lÄngsiktiga mÄlen men om organisationen inte vet vilken kunskap som finns eller var den finns kan organisationen inte heller internt vidareförmedla kunskapen. Det Àr dÀrför av vikt att göra en formaliserad kunskapsgranskning, t ex en kunskapskartlÀggning, dÀr kartlÀggningen har sin utgÄngspunkt i individers kunskapsprofiler. FrÄgan Àr dÄ hur organisationen kan anvÀnda kunskapskartlÀggningen för att stödja strategiarbetet? VÄr fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, Àr utförd hos en stor och en liten organisation med det övergripande syftet att belysa kunskapens strategiska betydelse vid arbetet med utvecklingen av de interna resurserna. Resultatet av vÄr studie visar att organisationens framtida kunskapsbehov styrs av visionerna och de lÄngsiktiga övergripande mÄlen för verksamheten.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur ledningen och de anstÀllda i tvÄ olika organisationer som anvÀnder relativt hÄrd och relativt mjuk styrning uppfattar styrningen, om det finns nÄgra skillnader i uppfattningen, hur nöjda de anstÀllda Àr med styrningen samt om deras osÀkerhetstolerans har nÄgot med nöjdheten att göra. För att undersöka detta har vi gjort tvÄ smÄ fallstudier i tvÄ olika organisationer som fick representera de tvÄ olika styrningarna. Vi har intervjuat personalchefen i den ena organisationen och prefekten i den andra organisationen. För att ta reda pÄ de anstÀlldas uppfattningar till vÄr undersökning utformade vi en enkÀt. Vi upptÀckte att uppfattningen om styrningen kan skilja sig mellan anstÀllda och ledare, i detta fall frÀmst i organisationen med den hÄrdare styrningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.