Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom Àldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. UtifrÄn mitt empiriska material, tidigare forskning och andra kÀllor verkar grÀnsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefÀr 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende pÄ vilka organisatoriska förutsÀttningar som rÄder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjÀlp.Offentlig sektor Àr uppbyggd utifrÄn en hierarkisk modell dÀr enhetschefen ofta Àr det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta bÄde av besparingskrav dÄ Sverige befann sig i en lÄgkonjunktur, men ocksÄ som en konsekvens av Àdelreformen.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens kÀlla ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42VÀxjö universitet, Institutionen för samhÀllsvetenskapOsÀkerhet kring omvÀrldens beskaffenhet och samhÀllets utveckling Àr nÄgot som sÄvÀl individen som grupper i samhÀllet upplever. Företag och andra organisationer anvÀnder omvÀrldsanalys som ett redskap för minskad osÀkerhet kring hur deras omvÀrld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvÀrldsanalys.Syftet med studien Àr att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det pÄverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.

Organisationskultur har lÀnge varit föremÄl för en mÀngd studier dÄ den anses ha en stor pÄverkan pÄ organisationerna. En organisations vÀrderingar Àr en del av dess kultur och vÀrderingarna sÀgs ha mÄnga positiva effekter pÄ organisationen. OrganisationsvÀrderingar hjÀlper organisationens medarbetare i deras handlande och det Àr dÀrför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom vÀrderingarna. OrganisationsvÀrderingarna kan ocksÄ bidra till att göra organisationen mer effektiv pÄ sÄ sÀtt att de gör att alla i organisationen fokuserar pÄ rÀtt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsÀttning för att detta ska ske Àr att organisationens medarbetare kÀnner till vÀrderingarna och för att de ska göra det sÄ mÄste vÀrderingarna kommuniceras till dem.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

Max Webers teorier Àr klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byrÄkrati gÄr att anvÀnda för att analysera en nutida organisation - FörsÀkringskassan. Kan FörsÀkringskassan utifrÄn valda teorier ses som byrÄkratisk och vad innebÀr detta för organisationen? För att fÄ information om FörsÀkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhÄllande till Webers byrÄkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att FörsÀkringskassan Àr en byrÄkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byrÄkrati fortfarande Àr anvÀndbar - Ätminstone pÄ FörsÀkringskassan.

Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur utvecklingssamtal pÄverkar den anstÀllda i en industriellt baserad organisation och vilka effekter utvecklingssamtal har. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar har genomförts för att kunna besvara frÄgorna. Resultatet visar pÄ en ganska neutral till nÄgot negativ syn pÄ utvecklingssamtalens pÄverkan i organisationen..

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgÄngspunkt i organisationsteori och metod. Detta Àr de ingÄngsvÀrden som anvÀnts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan tvÄ organisationsmodeller pÄvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund Àr under implementering, dessa har i olika grad pÄvisat kopplingar till modellrapporten frÄn FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras pÄ Sarv respektive GarvinŽs tankar om lÀrande organisationer och dess bakomliggande tankar Àr dÀrför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgÄngspunkter för analys, mÄl, flexibilitet och dynamik samt medinflytande.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.