Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lÀrande bÄde för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att fÄ en fördjupad förstÄelse av vad det Àr för ett lÀrande som Àger rum i handledningssituationen och vilka förutsÀttningar som gynnar lÀrandet. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen handlade om hur intervjupersonerna ser pÄ kopplingen mellan det individuella lÀrandet hos ledarna i handledning och ett lÀrande som pÄverkar hela organisationen. Teorier frÄn olika Àmnesdiscipliner anvÀndes för att nÀrma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades Àven i förhÄllande till coaching.

VÀrdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vÀgledning för att mÀta prestationer, allokera resurser samt sÀtta finansiella mÄl. Detta görs utifrÄn den grundlÀggande förutsÀttningen att aktieÀgarvÀrde skapas nÀr avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillÀmpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsÀttet, vÀrdebaserad styrning. DÀrefter bör företaget vÀlja en effektiv styrmodell.

Ett problem i mÄnga organisationer idag Àr att IT inte ses som en naturlig del av affÀren utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna fÄr sjÀlva ta pÄ sig en del av skulden för detta dÄ de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till nÄgon affÀrsnytta. MÄnga projekt har kostat lÄngt mycket mer Àn förvÀntat och den förvÀntade nyttan har blivit mindre Àn vad som rÀknats med frÄn början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett sprÄk som affÀrsledningen förstÄr. AffÀrsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förÀndring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lÀmnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsÀttningarna.

Problem:proAros har en idébank som Àr framarbetad av utvecklingsenheten för att frÀmja idégenerering och nytÀnkande inom organisationen. Problemet Àr att idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ÀndÄ verkar ingen anvÀnda sidan för att lÀmna sina idéer. Under studien framkommer det att mÄnga av de anstÀllda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation rÄder inom hela organisationen.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ svar pÄ frÄgan varför idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstÄr vid informationsspridning inom organisationen.Metod:De metoder som anvÀnds i denna uppsats Àr dels kvalitativa intervjuer men Àven kvantitativa enkÀtundersökningar bland anstÀllda inom proAros. Blandningen av djupgÄende intervjuer och enkÀter har sedan lett till slutresultatet.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad Àr det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gÀllerdeltagande i ett Traineeprogram. TvÄ fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrÄn Är 2011 och fem deltagare frÄn 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fÄtt en god inblick i hela organisationen och dÀrmedutvecklat bÀttre förstÄelse, engagemang och tillit.

Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa fenomenet ?det roterande kommunchefskapet? inom Åtvidabergs kommun ur ett makt- och ledarskapsperspektiv. Till grund för studien ligger intervjuer med de fem kommunchefer som ingĂ„r i det roterande kommunchefskapet och fem andra informanter ur organisationen. Analysmetoden för föreliggande studie Ă€r grundad teori. Analysen bestĂ„r av fyra delar; ide och modell, chef och individ, koncept och organisation och slutligen symbol och vĂ€rde.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populÀrt sÀtt att mÀta ett företags prestationer, dÄ det inkluderar bÄde finansiella och ickefinansiella mÄl och mÄtt. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förstÄelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnÄ. Trots att BSC Àr ett mycket framgÄngsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och anvÀnds av anstÀllda pÄ operativ nivÄ och hur styrningsverktyget pÄverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur BSC anvÀnds pÄ operativ nivÄ i ett företag samt förklara hur strategi och mÄlformulering uppfattas av individen och pÄverkar dennes beteende. Vidare Àr undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnÄ de fördelar som BSC kan erbjuda krÀvs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen frÄn alla anstÀllda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer mÄnga gÄnger kan hÀrledas till svÄrigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsÀttning har inneburit högre krav pÄ styrmetoder hos sÄvÀl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förÀndringar i styrmetod (pÄ engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som pÄ företagsnivÄ driver förÀndring i styrmetod och vilka barriÀrer som organisationen mÄste övervinna för att lyckas med förÀndringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mÄl Àn privata organisationer vars mÄl mÄnga gÄnger Àr att tjÀna pengar.