Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklärare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlända elevernas olika behov. Fokus var främst på anpassning men studien sökte även svar på om det fanns andra faktorer som enligt engelsklärarna var av betydelse för den nyanländes skolframgång i ämnet engelska. Ytterligare tog studien reda på vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlända eleverna enligt engelsklärarna. De empiriska metoderna som har använts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkätfrågor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lärarperspektiv.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Syftet med min studie är att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hälsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ändamålsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mål med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frågeställningar är följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) är vanligt förekommande inom vården. Prevalensen är 4 % av befolkningen. Många har haft sina besvär länge vilket påverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bättre resultat.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse av vad elever upplever som lustfyllt i lärandet, främst i ämnet matematik. Skolans uppdrag är att tillgodose varje elevs individuella förmåga till inlärning samt att väcka deras intresse. Undersökningar och teorier angående barns lärande pekar på att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lärande. De frågeställningar vi ansåg vara relevanta inför vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder pedagogen lustfyllt lärande? Undersökningar genomfördes i årskurs 2 och årskurs 4 där observationer utfördes.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Rapporten behandlar den designprocess som genomförts under utvecklingsarbetet av en flytväst ämnad för de aktiva sjöräddarna i Svenska sjöräddningssällskapet. Målet med projektet har varit att undersöka sjöräddarnas behov och sedan uppfylla dessa med en ny optimerad flytväst. Den ska innehålla funktioner som förenklar räddningsarbete utan att minska den enskildas säkerhet, den ska ha en identitetsstärkande och för målgruppen tilltalande funktion och design.Projektet syftar till att utveckla befintliga kompetenser inom produktutveckling och komplettera med kunskaper inom sjöräddning och textildesign. Initialt medverkade gruppen i sjöräddningskurser för ökad förståelse och möjlighet att studera fördelar och brister med dagens utrustning. Under arbetet genomfördes intervjuer för att ta del av målgruppens åsikter och önskemål.Omväxlande kreativa metoder tillsammans med kontinuerliga funktionstester hjälpte till att utveckla en väl genomarbetad och fungerande flytväst.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan? Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det.

Syftet med vår undersökning är att studera inställningen hos elever i årskurs 9 när det gäller läsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras läsning påverkas av presentationen av den litterära kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i två steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle läsa låg på två olika nivåer. Vi ville ta reda på hur skillnaden av läsupplevelsen var när en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkäterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden då det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade på enkäter och intervjuer.

Syftet med den här undersökningen är att titta närmare på hur läraren arbetar med skönlitteraturen och hur ett medvetet arbete med utgångspunkt från skönlitteraturen kan stimulera såväl läslusten som läsförståelsen. Vidare vill jag undersöka om det går att se några skillnader pojkar respektive flickors fokusering kring innehållet i de olika texterna. Undersökningen gjordes i fjärdeklass under våren 2005. Klassen bestod av tjugotre elever varav sex ligger som grund för den här undersökningen. För att ta reda på detta har jag gjort intervjuer med elever samt en lärare.

Detta examensarbete utgår ifrån en diskussion om talets och skriftens komponenter som språkförmågor i allmänhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lärare att arbeta med och bedöma elevers muntliga språkförmåga. Uppsatsen strävar efter att belysa vilka metoder man som lärare kan använda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet.Metoden som används är kvalitativ och baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i ämnet Svenska på gymnasiet. De ämnesområden som behandlas i intervjuerna baseras på tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervägande betydelse i skolans verksamhet. Frågorna baseras även på den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat på utvecklingen av effektiva arbetssätt för skriftlig framställning och teorier för bedömning generellt.Resultatet av intervjuerna bekräftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar även på alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan använda sig av retorikens verktyg vid bedömning. Lärarna poängterar vikten av systematisk talträning och beskriver hur denna kan gå till.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.