Sökresultat:
1400 Uppsatser om Den konkurrensstarka staden - Sida 6 av 94
Att vända staden mot Nissan
SammanfattninSammanfattning
I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför
att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya
attraktiva
bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i.
Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del.
Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen
har påbörjat arbetet med att ?vända? staden mot Nissan, men det finns mycket
kvar att göra.
I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande
på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder.
Den täta staden i Praktiken : En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i Växjö kommun
Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.
Stad-i-park - Framtidens stadsbyggnadsstrategi?
Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör
utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara
hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt
perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta
staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin
är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra
vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar
utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden
med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra
in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens
trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte
påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara
tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.
Förtätning som hållbar stadsplaneringsmetod : En studie om Örebro stad
Syftet med det här arbetet är att undersöka förtätning som hållbar stadsplaneringsmetod och i det här arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda på hur Örebro kommun arbetar med förtätning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtätning kan ha på Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro är en växande stad som fokuserar väldigt mycket på förtätning. Metoden som har används under arbetet är kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer från Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtätning i stadskärnan, de byggs på lucktomter och vissa hus har höjts några våningar. Det har även byggts i utsidan av parker i staden men även parkeringsplatser har byggts bort till förmån för byggnader.
?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin
En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.
Bergnäset åren 1935 - 1954: en studie av infrastruktur, näringsverksamhet och föreningsliv, samt färjtrafik
I slutet av 1800-talet inträffade en tätortstillväxt, vilket bidrog till ökade krav på en bra kommunikation mellan stad och landsbygd. I de städer som låg i närheten av ett vattendrag uppstod det färjtrafik och därefter byggdes en bro. Jag har undersökt Bergnäsets utveckling, vilket är ett samhälle beläget ca 1 km från staden Luleå, med Lule älv som avskiljande vattendrag. Det var i slutet av 1800-talet som Bergnäset började befolkas i samband med färjtrafiken in till staden. Detta ledde till att näringsidkare och invånare började bosätta sig vid denna del av samhället.
Utveckling av distributionskanaler vid ett litet företag på konsumentmarknaden
Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.
Ett fiskeläge och bruksort söker sin nya identitet : stadsplanering i Höganäs
Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två byar, ett fiskeläge och en bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.
Parkeringsplatsens vara eller inte vara : En studie av parkeringsytor intill två utvalda centrumnära bostadsområden i Eskilstuna
Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar.
Corporate Social Responsibility - intressenternas betydelse för kommunikation av CSR
Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.
Möjligheter och problem kring användning av ljusfärg i offentliga exteriöra miljöer
Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .
Kemikalier i Byggmaterial : mot det framtida Stockholm, en stad i världsklass
Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.
"Rännstensungar" och "lantisar" - en studie om barns lek i staden och på landsbygden
Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna?
De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.
Den täta staden i Praktiken: En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i Växjö kommun
Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den
hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon
entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i
praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse
kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka
fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är
vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta
stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till
detta.
I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om
vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en
redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan
mätas för att beskriva form.
Tågresenärens reseupplevelse av den nya entrépassagen till Hudiksvall : diskussion kring järnvägen som entrépassage till staden och hur utbyggnaden av Ostkustbanan kommer att påverka reseupplevelsen av Hudiksvall
När tågresenären ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen när man reser med tåg är något som inte tas upp i Trafikverkets planering vid järnvägsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, den så kallade Ostkustbanan har det tagits fram två tänkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den
nya järnvägen för persontåg gå igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen är att diskutera kring entrépassagen till staden som järnvägen utgör.