Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

Titel: Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svÄrigheter att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund Àn svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna Àr studenter vid MÄngkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande frÄn GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare pÄ Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskÀlen till att de representanter för den etniskt mÄngfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i sÄ stor utstrÀckning, frÀmst hÀnger samman med brist pÄ vana och erfarenheter, och i förhÄllandevis liten grad hÀrrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker Àr ekonomiska förutsÀttningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissÀttning. Det utmÀrkande för gruppen som helhet Àr nÄgot begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Med genteknik Àr det möjligt att Àndra gensammansÀttningen i vÄra livsmedel och applikationen har vÀckt stort intresse, inte minst bland allmÀnheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremÄl för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats Àr att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena Àr att konventionalisera objekt och den andra innebÀr att representationerna intar en förutbestÀmd form.

Vi vill med denna studie skapa förstÄelse för hur teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan inverka i barn med sprÄksvÄrigheters kamratsocialisation samt hur dessa barn uttrycker sig i den kommunikativa processen. FortsÀttningsvis kommer förkortningarna för dessa begrepp att anvÀndas genom hela rapporten. TSS och TAKK Àr bÄda kommunikationsformer som anvÀnds som stöd till talet dÀr de bÀrande orden i innehÄllet tecknas. Kamratsocialisation bland barn i förskolan har en central roll och en stor betydelse i barns vardag i förskoleverksamheten. För att undersöka denna process anvÀnde vi oss av kvalitativa observationer, intervju och fokusgrupp dÀr tvÄ förskolor deltog.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

AnvÀndare som har olika typer av funktionsnedsÀttningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmÄga, har idag möjlighet att fÄ stor hjÀlp i sin vardag utav tekniska hjÀlpmedel. Dessa hjÀlpmedel har oftast en standardiserad design och det finns fÄ lösningar som gör att anvÀndarna kan anpassa hjÀlpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket Àr speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera anvÀndarnas behov, nÀr anvÀndarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkÀter, vilket inte Àr enkelt om kommunikationen mellan designer och anvÀndare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frÄgan som har vÀglett arbetet Àr hur designers kan anvÀnda och anpassa anvÀndarorienterade metoder sÄ att de kan samla in information frÄn anvÀndare Àven i fall dÄ anvÀndarna har funktionsnedsÀttningar?Syftet med projektet var dÀrför att undersöka hur anvÀndarorienterade metoder kan stödja designprocessen sÄ att funktionsnedsÀttningar inte utgör ett hinder för insamling av information frÄn anvÀndare.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid pÄ tinget i JÀmtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns tvÄ anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i JÀmtland, i strid med den gÀngse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhÀlle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom lÀs- och skrivkunnighetsforskningen, Àven om de har tagit som utgÄngspunkt att samhÀllet under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat pÄ aktörernas lÀs- och skrivkunnighet och inte studerat sjÀlva förskriftligandet som sÄdant. I frÄga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förvÀntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. KÀllmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess Àrenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur sÄngare anvÀnder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med sÄngare som arbetar/arbetat professionellt med sÄng inom olika genrer. Resultaten visar att sÄngarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett anvÀndande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förvÀntningar, personlighet och tradition Àr de viktigaste. SÄngarnas anvÀndande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhÄllningssÀtt som sÄngarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet Àr de mest framtrÀdande förhÄllningssÀtten.

SammanfattningUndersökningens syfte var att ta reda pÄ vad som Àr bildens sprÄkliga funktion, hur man kan anvÀnda sig av bildsprÄket i barnens lÀsutveckling samt varför man skall integrera Àmnet bild och svenska i barnens lÀsutveckling. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur samt gjort tvÄ intervjuer med en specialpedagog pÄ komvux och en grundskollÀrare. Jag genomförde Àven en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssÀtt med fokus pÄ bilden som metod i barnens lÀsinlÀrning. Jag fann ocksÄ att det finns mÄnga olika nivÄer bland barnen i en klass, med bilden sÄ kan man pÄ ett bra sÀtt göra mÄnga olika uppgifter i varierad svÄrighetsgrad som utvecklar barnets sprÄk.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

Syftet med studien var att fÄ fördjupad förstÄelse kring hur personal som arbetar med personer pÄ tidig utvecklingsnivÄ ser pÄ sin roll i deltagarens sjÀlvbestÀmmande i daglig verksamhet. Studien anvÀnde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick frÄn fokusgrupper och observationer i tvÄ separata dagliga verksamheter. Att anvÀnda tvÄ verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrÄn verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har anvÀnts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens sjÀlvbestÀmmande nÀr deltagaren har en tydlig kommunikation.