SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa tre lÀrares didaktiska arbetssÀtt i naturvetenskapliga Àmnen samt elevers förstÄelse av lektionsinnehÄllet som problemomrÄde. Undersökningen har gjorts i form av enkÀtintervjuer pÄ KOMVUX. BÄde lÀrare och elever har deltagit. Fokus ligger pÄ lÀrares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstÄr lektionsinnehÄllet.Det problematiserade omrÄdet har belysts ur en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Undersökningen Àr i huvudsak kvalitativ, men det finns ocksÄ element som drar Ät det kvantitativa hÄllet.

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer frĂ„n andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervĂ„rden, men lite forskning finns om vĂ„rdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhĂ€lsovĂ„rdens verksamhet ingĂ„r att stödja familjer och stĂ€rka deras egenförmĂ„ga inom förĂ€ldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rdens upplevelser av mötet med familjer frĂ„nannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden.

Studiens syfte var att jÀmföra lÀromedelsinnehÄll med avseende pÄ muntlig sprÄkfÀrdighet utifrÄn kursplanstexten för engelska Ärskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av tvÄ lÀromedel frÄn ett sprÄkreseföretag samt tre lÀromedel i engelska för grundskolans senare Är, vilka anvÀnds i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver.Studien vilade pÄ en kvantitativ analys dÀr innehÄllet i alla lÀromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes ocksÄ av en kvalitativ analys dÀr det textuella innehÄllet i lÀromedlen analyserades. BÄde de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehÄllet, med fokus pÄ de delar vilka behandlar muntlig sprÄkfÀrdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling.Resultaten visar att uppgifterna i respektive lÀromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka Àr knutna till muntlig sprÄkfÀrdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive lÀromedel Àr oproportionerligt smÄ sett till lÀromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir sÄledes att alla lÀromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga sprÄkfÀrdigheter utifrÄn kursplanens krav.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Dynamisk pedagogik Ă€r en metod dĂ€r man utifrĂ„n en demokratisk vĂ€rdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom. Dynamisk pedagogik har funnits pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som Ă€mnet skapande dramatik i förskollĂ€rarutbildningen. Dan LipschĂŒtz Ă€r upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla Ă„ret för den dynamiska pedagogikens utveckling.

SammanfattningVi blev intresserade av skriftsprÄksutveckling genom lek, pÄ grund av att vi lÀste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knÀcka koden nÀr de mötte skriftsprÄket i skolan. UtifrÄn det blev vi intresserade av att fÄ veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftsprÄksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i SÀvsjö kommuns förskolor arbetar med skriftsprÄksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strÀvansmÄl som sÀger, ?Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar [?] sitt intresse för skriftsprÄk och för förstÄelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner? (2006, s 9).

Purpose: The purpose of this study is to examine different organizations' views on their communicative crisis work. The study will analyze organizations' crisis prevention efforts, its views on the crisis of accountability in relation to stakeholders and to work for a crisis to be elucidated. In order to delineate the study focuses the investigation on various train organizations. Then the concept of crisis is something that circulated widely in the train sector in recent years.Theory: This examination has chosen to use the theory Situational Crisis Communication Theory. It is an empirically tested theory of a collection of different strategies.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

 BAKGRUND: I dagens mÄngkulturella samhÀlle kan sjuksköterskor ofta vÄrda patienter som kommer frÄn andra lÀnder och kulturer. Det kan ofta innebÀra en rad olika svÄrigheter som sjuksköterskan mÄste hantera för att kunna ge patienterna god vÄrd. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka och beskriva de faktorer som pÄverkar sjuksköterskors upplevelser i vÄrden av patienter frÄn andra lÀnder. METOD: Föreliggande studie Àr en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006).

Bakgrund:Anledningen till att vi valde barnboken som utgÄngspunkt för denna uppsats var att vi bÄda har ett stort intresse av den. Vi har Àven erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. DÀrför ville vi ta reda pÄ hur den anvÀnds av pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det Àr mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer.SyfteSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet pÄ förskolan. Vi ville se om de anvÀnde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftsprÄksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet.Metod:Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. DÀrför har vi intervjuat Ätta pedagoger om hur de anvÀnder sig av barnboken i den dagliga verksamheten.

Demenssjukdom Àr ett vanligt tillstÄnd som ökar med stigande Älder. TillstÄndet leder till svÄra psykiska och sociala handikapp och har en dödlig utgÄng. Patienter med demenssjukdom fÄr mindre smÀrtlindrande behandling Àn Àldre patienter med bibehÄllen kognitiv förmÄga, trots att de troligen kan kÀnna smÀrta i samma grad. Vid avancerad demenssjukdom kan patienten ha svÄrighet att förmedla sin smÀrtupplevelse. Sjuksköterskan har ett yrkesansvar att sörja för en god omvÄrdnad.

Bakgrund: MÄnga barn med autism har svÄra sociala och kommunikativa problem, vissa har Àven beteendeförÀndringar som skapar problem Àven för deras familjer. NÀr problemen blir sÄ stora att hela familjelivet pÄverkas vÀljer vissa förÀldrar att lÀmna sitt barn till personal pÄ barnboende för barn med funktionsnedsÀttning.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet Àr att alla barn pÄ barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs pÄ barnboendet. Syftet med studien Àr att beskriva hur personalen pÄ barnboendet för barn med autism upplever om förbÀttringsarbetet har möjliggjort för barnen att anvÀnda kommunikationshjÀlpmedel och vara delaktiga pÄ barnboendet?Metod: FörbÀttringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien Àr en fallstudie dÀr OD metodiken beskrivs likvÀl som personalens upplevelser av förbÀttringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.