Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Uppsatsen syftar till att beskriva och synliggöra de kommunikativa erfarenheter HR-funktionen harfrÄn sitt arbete med chefer samt om och pÄ vilka sÀtt de utvecklat eller modifierat sitt sÀtt attkommunicera med personer i chefsfunktion. Studien belyser det faktum att det saknas tidigareforskning som studerat HR-funktionens kommunikation i rollen som chefsstöd och dÀrför utgickstudien frÄn tidigare forskning avseende HRs roll och identitet. Vi intervjuade Ätta HR-medarbetaresom alla representerade olika organisationer för att skapa en bred bild av deras kommunikativaerfarenheter. DÄ studien syftade till att lyfta fram HR-funktionens erfarenheter av kommunikationsom chefsstöd bad vi respondenterna delge oss deras berÀttelser som belyste detta. DÄ berÀttelsernavar i fokus utgick vi frÄn teoretiska utgÄngspunkter om kommunikation, dialogiska principer ochprofessionella samtal.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumÀrke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frÄgestÀllningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmÄl? Vilka strategier gÄr att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur anvÀnder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? PÄ vilket sÀtt pÄverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprÀtthÄller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumÀrke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med representanter frÄn Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material frÄn SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmÄl som Àr en del av verksamhetsmÄlen.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.

I institutionella samtal sÄsom nÀrstÄendesamtal mellan en logoped, en nÀrstÄende till en person med afasi och personen med afasi rÄder en asymmetri gÀllande maktförhÄllandet. Asymmetrin som uppstÄr i det institutionella samtalet kan innebÀra att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förstÄelse som en dynamisk process och nÀr förstÄelsen innebÀr ett problem i konversationen störs den pÄgÄende aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstÄtt genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier anvÀnds i nÀrstÄendesamtal Àr ett relativt obeforskat omrÄde och ett viktigt omrÄde dÄ nÀrstÄendesamtal Àr en vanligt förekommande för logopeder.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Detta Àr en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt Àmne. Metoder som anvÀnds Àr observationer och fokussamtal. UndersökningsomrÄdet baseras pÄ ett projekt i BorlÀnge kommun som kallas för Tusen Ord, dÀr dramapedagoger arbetar sprÄkfrÀmjande i en interaktiv utstÀllning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 Äringar inom förskolan, Är 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utstrÀckning finns nÀrvarande i den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berÀttande, kommunikation, sprÄk      .

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger vÀljer att tillrÀttavisa elever utifrÄn vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrÀttavisningar i situationer som krÀver detta. Intervjuerna Àr kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tÀnkande och kontrollerat tÀnkande i sina tillrÀttavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad anvÀnder sig av ett automatiskt tÀnkande Àn vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvÀrdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism pÄ gymnasienivÄ som syftar till att lÀra av och frÄn religionen snarare Àn om.Att jÀmföra denna alternativa undervisningsmodell och sÀtta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion pÄ gymnasienivÄ.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras Àven inom andra skolÀmnen sÄvÀl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

En grafisk formgivare stÀlls ofta pÄ prov i den kommunikativa delen av sitt arbete. I vÄrt c-arbete frÄgar vi oss hur den grafiska formen pÄverkar mottagarens förvÀntningar av en produkt. Genom att fördjupa oss i litteraturen kring hur förvÀntningar uppstÄr och sedan empiriskt undersöka vilka förvÀntningar tvÄ olika annonser skapar hos mottagaren har vi kommit fram till att det Àr viktigt att vara medveten om vad som kommuniceras och vilka olika förvÀntningar den grafiska formen ger av en produkt..

Kommunikation Àr en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för bÄde lÀrare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lÀrare och elever fÄr en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur lÀraren i idrott och hÀlsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hÀlsa A. Studien Àmnar Àven belysa ett mindre delomrÄde, om det sker nÄgra eventuella förÀndringar i idrottslÀrarens verbala kommunikation beroende pÄ hur idrottslÀraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lÀrare som undervisar pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa A.

FörĂ€ndring och utveckling rĂ„der pĂ„ media - och reklammarknaden. Ökad grĂ€nslöshet och tillgĂ€nglighet skapar Ă„ ena sidan nya kommunikativa vĂ€gar, Ă„ andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna pĂ„ marknaden tvingas finna nya sĂ€tt att trĂ€nga igenom informationsbruset och nĂ„ ut med sina budskap. Detta krĂ€ver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

MĂ„let med studien Ă€r tudelat. Å ena sidan Ă€r det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förĂ€ndrats de senaste Ă„ren med framförallt fokus pĂ„ medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan Ă€r det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat omrĂ„de inom den svenska fotbollsforskningen. Genomförandet av studien har skett pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation.