Hur lÀrare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkÀtundersökning som har vÀnts sig till 62 lÀrare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att lÀrares frÀmsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle fÄ skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fÄtal av respondenterna ansÄg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för trĂ€ning i sitt anvĂ€ndande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord Ă€r det som Ă€r relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallĂ€rare och en specialpedagog som Ă€r en form av experter pĂ„ detta omrĂ„de och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att fĂ„ koll pĂ„ vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har Ă€ven fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t med liknande frĂ„gor som i intervjuerna. En annan metod som anvĂ€nds för denna C-uppsats Ă€r en sorts semiotisk kvalitativ innehĂ„llsanalys för att pĂ„visa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. NĂ€r det gĂ€ller en sorts avlĂ€sning till resultatet har den skett med en avlĂ€sning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den frĂ€msta slutsatsen som fram kom Ă€r att denna C-uppsats kommit fram anvĂ€ndarnas/elevers och speciallĂ€rares och attityder och tankar kring sitt anvĂ€ndande av dessa specialgjorda datorprogram som Ă€r Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats Ă€r relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga omrĂ„det för den anvĂ€nder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan mĂ€nniska och dator..

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Denna studie behandlar mÄlsprÄksanvÀndningen i undervisningen av ett andra- och ett frÀmmandesprÄk. Syftet med studien Àr att i en jÀmförelse analysera om lÀrarens metoder för mÄlsprÄksanvÀndning som anvÀnds i andrasprÄksklassrummet, dÀr mÄlsprÄket Àr det gemensamma sprÄket, kan appliceras i frÀmmandesprÄksklassrummet, dÀr det gemensamma sprÄket Àr landets officiella sprÄk. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vilken tillgÄng eleverna har till mÄlsprÄket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i sprÄkklassrummen, som pÄverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ klassrumsobservationer, lÀrarintervjuer samt elevenkÀter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andrasprÄk samt spanska som frÀmmandesprÄk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utstrÀckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera pÄ mÄlsprÄket, vilket Àr en förutsÀttning för andrasprÄkstillÀgnande. De skillnader som synliggjorts i de olika sprÄkklassrummen Àr att i svenskklassrummet var lÀrarnas förvÀntningar, elevernas engagemang att interagera pÄ mÄlsprÄket samt behovet av mÄlsprÄket högre Àn i spanskklassrummet.

Syfte: Ett övergripande syfte med studien Àr att utifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats beskriva, tolka och förstÄ de kommunikativa handlingar en flicka med autism ger uttryck för inom ramen för en specifik lÀrandekontext inom förskolan. Ett annat syfte med studien Àr att diskutera förutsÀttningar för förskolepersonalens kommunikativa handlingsberedskap i mötet med barn med autism.Teori: I denna studie har en livsvÀrldsfenomenologisk och hermeneutisk ansats valts, dÄ syftet Àr att undersöka och försöka förstÄ en mÀnniskas upplevelse av sin verklighet. Horisontbegreppet Àr centralt i studien och innefattar hÀr en individs möjlighetshorisont och dennes handlingshorisont. Möjlighetshorisonten för en individ Àr vad som Àr möjligt för en person i en specifik situation. NÀr sedan möjlighetshorisonten identifierats gÄr man vidare i handling och pÄ sÄ sÀtt utvidgas individens handlingshorisont. Metod: Fenomenologin som metod försöker bÄde utgÄ frÄn och göra rÀttvisa Ät mÀnniskors konkreta erfarenheter, medan hermeneutiken tolkar och skapar förstÄelse mellan det subjektiva och objektiva i studien.

Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Bakgrund: KÀnsliga samtalsÀmnen Àr nÄgot som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa Àmnen Àr övervikt, som Àr ett stort folkhÀlsoproblem. I samtalet med patienten Àr kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vÄrd.Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn aktuell vetenskaplig omvÄrdnadsforskning mellan Ären 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar kÀnsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie, dÀr artiklar relevanta för Àmnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys.Resultat: Metaanalysen visar pÄ att övervikt Àr ett kÀnsligt Àmne som Àr svÄrt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framtrÀdande sÀttet för sjuksköterskan att hantera kÀnsliga samtal Àr att helt och hÄllet undvika Àmnet.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

NÀr mÀnniskor kommunicerar sÀnds bÄde medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler Àr socialt och kulturellt bundna och dÀrmed inget som mÀnniskor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sverige kan det dÀremot vara svÄrt att fÄ syn pÄ de tysta, sociala konventioner som gÀller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur den tysta kommunikationen pÄverkar mÀnniskors möjligheter till samförstÄnd och möten över kulturgrÀnserna. Fokus har varit pÄ andrasprÄksinlÀrares förhÄllningssÀtt i samtal betrÀffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstÄnd till motparten.Tidigare forskning inom Àmnet svensk kommunikation Àr tÀmligen bristfÀllig. Stor vikt har fÀsts vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lÀrare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andrasprÄksinlÀrares kÀnnedom om svenska sociala koder Àr av nytta för vÀlfungerande kommunikation.

AbstractTitle: Brand communication ? An analyze of Borka and BayIcons communicative labor in relations with WJOS. (VarumÀrkeskommunikation ? En analys av Borka och BayIcons kommunikativa arbete i relation till WJOS)Number of pages: 53 (55 including enclosures)Author: Johan LarssonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communications Studies CPeriod: Second term / autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: The purpose of this essay is to study how two small Swedish clothing companies, Borka and BayIcon, manage their brand communication. Brand communication includes work with target groups, brands, media and finally communication in a bigger perspective.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

AbstractTitle: A changing climate? A study on the changes of the communicativeclimate. Klimat i förÀndring? En studie om det kommunikativaklimatets förÀndring.Author: Anne BjörckAim: The aim of this essay is to study changes in the area of the communicative climate and link that to Karl Weicks thoughts on communication and change. Karl Weick is famous for his contribution to organizational theories and he is still very well used around the world and that is the main reason to why his theory is served as a base in this essay.Method: The essay has a theoretical base with elements of qualitative explorative research method.