Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier.

Partiuppsättningsmodeller används mer och mer inom opinionsforskningen för att underlättaförståelsen och förklaringar av väljarbeteende. Tidigare modeller, som den populära partiidentifikationsmodellen,har visat sig alltmer oanvändbara i främst västeuropeisk politisk kontext, främstp.g.a. större väljarrörlighet och mer individualiserade röstningsmönster. Partiuppsättningsmodellenkan grovt delas in i två steg; 1) partiuppsättning, där en väljare valt ut ett eller flertal partierhon eller han kan tänka sig att rösta på och 2) partival, det slutgiltiga valet av ett parti som perdefinition ingått i partiuppsättningen.Uppsatsen lägger fokus på steg 1) och hur man kan mäta vilka partier en väljare väljer mellan.Jag utgår från datamaterial från 2010 års e-panel, en kampanjpanel som genomförs inom ramenför Valforskningsprogrammet på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.Tre olika mått på partiuppsättningar ? affektion, trolighet och övervägande ? jämförs med främstdeskriptiva medel.

This essay examines wether the prevailing opinion of Machiavelli as a prominent figure in political realism is correct or if the author is misinterpreted and can be said to represent something more. Thus, the puropse of this essay is to revise the description of Machiavelli given in widely used Swedish textbooks. This is done on the basis of a thesis saying that Machiavelli, judged not by his renowned book ?The Prince? (Fursten), but in the light of his extensive work ?Discourses? (Republiken), does not advocate a sovereign power but rather promote a pluralistic society. The method used in this essay is a qualitative textanalysis, which is done on the two books in purpose to examine three central themes in Machiavelli?s writing; the morality, the view on humanity and the state and citizen.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Detta examensarbete har omfattat utveckling och implementering av en kontinuerligautofokus för en IR-kamera. En studie av olika tekniker för traditionella kameror hargenomförts, och därigenom har olika metoder vilka även passar för en IR-kameraframkommit. En traditionell videokamera har också införskaffats och analyserats för attförsöka få ledtrådar till hur den kontinuerliga autofokusen fungerar i en sådan.Två tekniker för kontinuerlig autofokus har utvecklats, en baserad på en ultraljudssensor ochen som kombinerar denna sensor med bildbehandlig. En kamera, FLIR P660, ochultraljudssensorn, LV-MaxSonar-EZ1, anslöts till en PC varigenom kommunikationenskedde. Ett användargränssnitt togs fram i Matlab, vilket gjorde det möjligt att styrafokusmotorn i kameran och registrera avståndet från sensorn.

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete är inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade på en bilds komposition påverkar val av navigering, som i en spelmiljö.Frågeställningen är vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vänster och höger, och hur detta kan användas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkät. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder på att gestatlteoretiska teorier som helhet påverkar sannolikheten för en deltagare att välja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning på hur blickens avläsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..

This study investigates the evolution of depictions of Maoist China in Swedish history textbooks from 1970 to 2010. Through examining textbooks from this period, 20 years before the end of the cold war and 20 years after it, this study aims to investigate how quickly and how radically textbooks can change in their depictions of controversial and significant historical periods. Comparing descriptions of both people, tumultuous events, and general trends in China under Mao's rule, this study finds significant differences in how the textbooks describe Maoist China. While textbooks in the 1970s give a largely positive, sympathetic and hopeful view of China, during the 1990s and 2000s that perspective has been overtaken by an overwhelmingly critical view of Mao and his rule, focusing on his failures and dictatorial rule. The findings add to a somewhat divided field of research on the adaptability of textbooks, leaning toward the idea that textbooks can change rapidly during times of turmoil in a society..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inställning kadetter och deras anhöriga har tillutlandstjänst och diskutera möjliga orsaker till de olika åsikterna. Andra frågor som belyses är omde som genomfört utlandstjänst innan de börjat utbildningen upplevt några men efter sintjänstgöring och hur de anhöriga sett på denna tjänstgöring. Då tidigare forskning rörandekadetters och deras anhörigas syn på utlandstjänst saknas, utgör uppsatsen ett begränsat menviktigt empiriskt bidrag. Kring denna empiri förs ett resonemang om hur den nya sortensofficerare kan tänkas fundera i dessa frågor.Bland de resultat som kan utläsas är att kadetterna i OP 08-11 ser sina anhörigas åsikt som enviktig del i sin motivation för att göra utlandstjänst. Större delen av de svarande ser också självapositivt på en framtida utlandstjänst.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga poliser, som har ett intresse av piketenhetens arbete, upplever sina egna möjligheter att söka sig till enheten.Vi har intervjuat nio kvinnliga poliser som har deltagit i en prova på-utbildning anordnad av en av landets tre piketenheter. Syftet med utbildningen var bl.a. att försöka rekrytera fler kvinnor till enheten, eftersom den idag utgörs endast av män. Intervjupersonerna har intervjuats både före och efter utbildningen.Resultatet beskrivs genom fyra teman som visade sig vara centrala i intervjumaterialet: Betoningen av fysisk styrka, Bilden av piketen, Att vara kvinna i polisen samt Att söka eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att vår undersökning ger stöd för att det finns genusbundna processer i polisens yrkeskultur, som utgör hinder för kvinnors möjligheter att söka till piketenheten..

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning.

Uppsatsen ?Vad finns i en bild?? utforskar frågor kring vad som krävs för att bli illustratör samt vad man kan behöva tänka på när man illustrerar någon annans text, sett ur en hobbytecknares perspektiv. Projektet har genomförts genom studier av såväl klassiska bilderböcker som tidigare publikationer på ämnet bilder för barnböcker samt genom en hel del praktiska studier och övningar. Resultatet blev en samling reflektioner omkring skillnaderna mellan att teckna utan krav jämfört med att beskriva någon annans vision, hur man kan använda bilden för att expandera textens betydelse, vad man kan göra när man kör fast, och vilka för eller nackdelar det kan finnas i att välja en tidigare illustrerad text.Illustration är ett stort ämne som är svårt att begränsa och greppa i en kandidatuppsats, icke desto mindre är detta en bra introduktion..

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF.

The purpose of this essay has been to examine the public`s view of the Swedish eldercare during 2006. This study uses discourse analysis as a research method, the reference material has been articles from the newspaper Dagens Nyheter. The aim of the research has been to find central themes, conflicts and consensus in the discourse of eldercare. The analysis resulted in four main subjects which were based on four main questions; the questions of responsibility and execution, the question of contents, and the question of where the eldercare should take place. The analysis of conflicts and relations of consensus in the discourse of eldercare resulted in two different main views; the traditional and a more modern.