Sök:

Sökresultat:

1430 Uppsatser om Den hćllbara täta staden - Sida 54 av 96

SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

En granskning av Gamification som kommunikationsstrategi

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Stadens flexibla vardagsrum - ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet Ă€r en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar pĂ„ varför det efterfrĂ„gade i undersökningen intrĂ€ffar (brist pĂ„ attraktivitet och lĂ„g anvĂ€ndning).

Bröllopsturism : En kvalitativ studie om bröllopsturism i Kalmar

Bröllop har inom endast nÄgra fÄ Är vÀxt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrÄgan frÄn brudpar att gifta sig utomlands eller pÄ en annan ort Àn dÀr de bor. Fenomenet bröllopsturism Àr dock ett relativt outforskat omrÄde som inte fÄtt tillrÀckligt mycket uppmÀrksamhet. Syftet med uppsatsen var dÀrför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. VÄr avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.

Stadsutveckling av omrÄdet Sveaplan i Eskilstuna

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

RÄTTVIS RÄTTEGÅNG : - fĂ„r barn pĂ„ VĂ€stbanken en rĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ng i israeliska militĂ€rdomstolar?

Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

Staden möter landet - utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg

Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frÄgan om varför SÀve stationssamhÀlle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhÀllet redovisas.

Barnfamiljernas boende i staden: En studie om anpassningsbara bostÀder och barnfamiljernas prioriteringar

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Att skriva (pÄ) staden : En studie om graffiti- och gatukonstutövares praktik och meningskapande i det offentliga rummet

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

FrÄn otryggt till tryggt - analys och förslag till förbÀttring av LevgrensvÀgen i centrala Göteborg

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett pÄverkan pÄ den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Den religiösa turismen i Gokarna : en analys av vÀsterlÀndsk nyandlighet i österlÀndsk kontext

Söder om Goas partystrÀnder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början pÄ 1980-talet varit en trÀffpunkt för bÄde religiöst sökande vÀsterlÀnningar och indier som insett att de kan tjÀna pengar pÄ de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hÄl som den vÀsterlÀndska kulturen lÀmnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstÄr bland turister som lever lata dagar pÄ strÀnder dÀr allt Àr serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har sjÀlv sedan början av 2000-talet dÄ jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den vÀxande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

Vision Tullkammarkajen - en studie i stadsförnyelse vid vatten

Tullkammarkajen Àr idag ett hamn- och industriomrÄde belÀget vid Än Nissan i Halmstad. Det utmÀrkta lÀget i staden med nÀrhet till bÄde centrum, jÀrnvÀgsstation och vatten gör omrÄdet synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvÀndning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen bestÄr dÀrför i att planera ett nytt bostadsomrÄde med en trivsam utemiljö och en kaj som Àr öppen för allmÀnheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, fÄr ett blandat innehÄll men med en dominans av bostÀder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar attraktiviteten och ger liv och rörelse i omrÄdet.

En ledande vision - En kvalitativ fallstudie av hur Helsingborgsfestivalen arbetar inom ramen för city branding.

Uppsatsen behandlar Àmnet city branding, dÀr undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förstÄelse för en mindre del inom denna varumÀrkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom Àmnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhÄller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, vÀrden och framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, dÄ sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumÀrkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhÄllandet mellan varumÀrkesidentitet och varumÀrkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgÄr frÄn staden Helsingborg, dÀr vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, vÀrden och framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.

Seniorboende i centrala Boden

Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig frÄn tidigare dÄ Àven seniorerna förÀndras. Dagens seniorer Àr mer aktiva och mer krÀsna nÀr det gÀller krav pÄ sitt boende. Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram information om dagens seniorboenden sÄ att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett sÄ bra seniorboende som möjligt. MÄlet för arbetet Àr att ge underlag för hur man utformar boendet sÄ att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva sjÀlvstÀndigt. Vidare ska den ocksÄ visa pÄ hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.

En fredlig UPPgörelse? : En kvalitativt jÀmförande studie om perceptioner av favelapacificering i Rio de Janeiro

Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->