Sök:

Sökresultat:

1430 Uppsatser om Den hćllbara täta staden - Sida 55 av 96

Staden som gruva : I fÀders spÄr för framtids segrar

Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.

HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Tekniska lösningar för konstruerade vÀxtbÀddar Àmnade för gatutrÀd

Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

Örebrokompaniet - en fallstudie om destinationsmarknadsföring

Den hĂ„rdnande konkurrensen emellan stĂ€der för att attrahera turister, nya invĂ„nare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat dĂ€r destinationsmarknadsföring inte bara Ă€r nödvĂ€ndigt utan kan bestĂ€mma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket Ă€r upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, destinationsutveckling, nĂ€tverk och vĂ€rdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som Ă€r en fallstudie bygger pĂ„ en intervjuundersökning dĂ€r flera betydelsefulla aktörer inom bĂ„de kommunen och nĂ€ringslivet finns representerade.Studiens resultat pekar pĂ„ att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra stĂ€der i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring.

Urban odling : möjligheter för framtiden

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

Trygg och sÀker - förbÀttringar av Karlskronas huvudstrÄk för gÄng- och cykeltrafik

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. RÀdslan Àr beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhÀllet. Den förestÀllda rÀdslan Àr bl.

Astrid Lindgren och "den humana instÀllningen" : En diskussion utifrÄn Madicken och Madicken och Junibackens Pims

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn pÄ barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren sjÀlv menar att hon vill ?Ästadkomma en human instÀllning? hos sina lÀsare och denna avsikt mÀrks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna lÀsaren en bild av hur sociala förhÄllanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, Àven för barnen som lÀsare. FramstÀllningen av den godhjÀrtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de lÀsande barnen att överta hennes humana instÀllning.I det sammanhanget har jag ocksÄ diskuterat hur vÀl barnet som lÀsare kan tÀnkas förstÄ de sociala skillnaderna som rÄder i verken, dÄ i jÀmförelse med en vuxen lÀsare.

Nordöstra Vilan - ett planförslag för en ny stadsdel vid Vattenrikets grÀns

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur ny bebyggelse med bostÀder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett omrÄde nÀra ett riksintresse för naturvÄrd, ett naturreservat, ett ramsaromrÄde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med vÄtmarksomrÄdet eller kan de existera i varandras nÀrhet? Nordöstra Vilan Àr min fallstudie och ett exempel pÄ detta.

SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med mĂ€nniskan i fokus

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Projektutveckling av kvarteret Ärtan : Marknadsanalys

 Skanska Hus VĂ€st planerar att bygga bostadsrĂ€tter pĂ„ omrĂ„det kvarteret Ärtan i stadsdelen Romstad i staden Karlstad. För att detta ska vara genomförbart behövs ett underlag (marknadsanalys) som talar om vad som Ă€r mest lĂ€mpligt att bygga i omrĂ„det.  Vad som ska byggas beror pĂ„ markförhĂ„llanden, efterfrĂ„gan, kringliggande miljö och byggnader, flyttmönster i kommun och omrĂ„det samt betalningsviljan hos kunden. Detta innebĂ€r att relevant statistik sĂ„som förvĂ€rvningsinkomster, sysselsĂ€ttning, snittpriser pĂ„ jĂ€mförbara objekt med mera behövs tas fram för att kunna stĂ€lla en prognos över hyres- och fastighetsmarknaden. Det första delmomentet i projektutvecklingen av kvarteret Ärtan Ă€r göra en marknadsanalys. Marknadsanalysen bestĂ„r av en Ortsanalys, Objektsanalys samt en OmvĂ€rldsanalys, se figur 1. Den sistnĂ€mnda analysen Ă€r inte med dĂ„ rapporten Ă€r avgrĂ€nsad till enbart ort- och objektsanalys.

Destination Norrköping KB : Ett intranÀt, en företagspresentation och ett frÄgespel

Denna rapport beskriver utvecklingen och skapandet av examensarbetet utfört pÄ uppdrag av Destination Norrköping KB. Destination Norrköping KB Àr ett serviceföretag. Verksamheten kan sammanfattas i tvÄ huvuduppgifter - Marknadsföring och utveckling av Norrköping som besöksort samt försÀljning, marknadsföring och utveckling av Louis De Geer konsert&kongress och VÀrmekyrkan. För att göra arbetet inom företaget effektivare skapades som examensarbete ett intranÀt och en cd-produktion, innehÄllande företagspresentation och frÄgesport, till företaget. IntranÀtet skulle anvÀndas i det vardagliga arbetet pÄ företaget och cd- produktionen/frÄgesporten för att visa upp företagets bÀsta sida vid mÀssor och liknande evenemang.

Bockholmsbryggan : Att bo pÄ vatten

Stockholm har en lÄng tradition av boende pÄ vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pÄlverk ute i vattnet. Genom Ären har stadens invÄnare ofta tagit sin tillflykt till bÄtar, prÄmar och halvsjunkna gamla vrak nÀr bostadsbristen varit svÄr. De flytande samhÀllena ute pÄ redden vid Ryssviken Àr det idag fÄ som kÀnner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent pÄ bÄt i Stockholm. BÄtboende blev en grÄzon dÀrför att grÀnsdragningen mellan vistelse och boende pÄ bÄt blev för svÄr.

Hur kan vi skapa rörelseglÀdje i förskolan? : En intervjustudie med pedagoger frÄn sex olika förskolor.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur pedagogerna pÄ förskolorna arbetar med rörelse. Jag tycker att det finns mÄnga förskolor som behöver arbeta mer med rörelse och det finns mÄnga forskar rön som talar för hur viktigt det Àr att röra pÄ sig. Samtidigt som rörelsestunderna pÄ förskolan minskar kan vi ocksÄ i dagens samhÀlle se hur mÄnga barn spenderar mÄnga timmar framför surfplattor och datorer. DÀrför vill jag se hur pedagogerna pÄ olika förskolor tÀnker kring detta Àmne och hur de arbetar med detta omrÄde pÄ förskolan.  Vilka tankar har pedagogerna kring rörelsens betydelse för barns utveckling och hur ser planeringen av de strukturerade rörelsestunderna ut.  För att fÄ reda pÄ detta har jag i min studie anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ sÄ givande svar som möjligt. Jag har intervjuat pedagoger (barnskötare och förskollÀrare) pÄ sex olika förskolor, tre pÄ landet och tre i staden.   I resultatet av denna undersökning kan vi se att de flesta av de medverkande förskolorna arbetar kontinuerligt med rörelse, vilket innebÀr att de har en planering med tydliga syften och utvÀrderar Àven dessa moment för att se vad man kan göra annorlunda och förbÀttra.   Att skapa rörelseglÀdje i förskolan handlar om att ha roligt och leka och lÀra tillsammans. .

Rönnebadet-Ängelholms nya badhus

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Börjar det arta sig? : en undersökning om vilka trÀdarter som planteras i staden

Min hypotes Ă€r att layouten Ă€r det första vi lĂ€gger mĂ€rke till nĂ€r vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. ÄndĂ„ saknas det utbildning i layout pĂ„ Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. NĂ€r jag i det hĂ€r arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har Ă€ven valt att testa nĂ„gra olika fĂ€rgvarianter för att se fĂ€rgens pĂ„verkan pĂ„ gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillĂ€mpning av gyllene snittet.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->