Uppsatsen handlar om hur företag hanterar missnöjda kunder, vilket i teorin benämns service recovery. Uppsatsen behandlar ett företag som sedan mindre än ett år tillbaka är en sammanslagning av fyra olika varumärken. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur fallföretaget hanterar missnöjda kunder samt att undersöka möjligheter till förbättringar. Uppsatsen bygger på teorier om service recovery skrivna av Grönroos, Bowen, Hart, Spreng och Best. Avsikten med uppsatsen är att skriva en plan för hur företaget kan förbättra sitt hanterande av missnöjda kunder.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används.En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsiktenär oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsatshar som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användassom ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftetanvändes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inomhemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inomhemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teoriersom har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen ien medarbetarundersökningsprocess.

Tidigare forskning visar att renskötande samer är överrepresenterade i självmordsstatistiken (Kaiser & Salander Renberg, 2012). I denna studie presenteras delar av livsberättelser från fem renskötande samer i Jämtlands län. Avsikten är att ge en inblick i livet som renskötare i ett postkolonialt samhälle, vilka svårigheter det kan innebära och hur svårigheterna i värsta fall kan få den extrema konsekvensen att en renskötare tar sitt liv. Urfolksforskare menar att självmord bland urfolksgrupper måste förstås som en konsekvens av att de genom kolonialisering blivit fråntagna sin kulturella identitet och att konventionella åtgärder på individnivå därför inte är lika verksamma som att bidra till återupprättandet av den kulturella identiteten inom gruppen (Lawson-Te Aho & Liu, 2010). Resultatet av studien visar att identitet, ekonomi och maktpositioner är några av de avgörande faktorerna när det kommer till levnadsvillkoren inom renskötseln och därmed också när det kommer till självmordsproblematiken..

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Vår ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förändrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppsatsen är en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlätta analysen. Vi har använt en frågeguide med några teman, och samlat in vårt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal från projekt InPUT samt en personal från Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som på individ-, grupp-, och samhällsnivå påverkar flyktingars liv samt söka härleda om projekt InPUT är en av framgångsfaktorerna. I uppsatsen ämnar vi även undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall få en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till våra begrepp förändringsprocesser och levnadsvillkor har vi använt oss av teorier från socialt arbete med inriktning mot systemteori.

Avsikten med föreliggande arbete är att undersöka hur företag har påverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen. Vi har utifrån en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval. Vår undersökning bygger även på studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information på Internet. Vår slutsats är att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk inställning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a.

I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollärare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollärarna arbetar på en stationär förskola och tre arbetar på en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jämföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollärares uppfattning om fenomenet matematiklärande i utemiljön.Studien visar på att samtliga förskollärare utnyttjar utemiljön för matematiklärande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. Förskollärarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade läroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmål, detta visar på förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmåga.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används.