Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna på en avdelning vid ett äldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen påverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkätformulär. Enkätformuläret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett äldreboende. Det undersköterskorna ansåg vara viktigt när det gäller att nå gemensamma mål på arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare måste gå igenom för att producera användbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mål är att få utvecklare att förstå vikten av att alltid tänka på besökaren i utvecklingsprocessen och på så sätt hjälpa till att förbättra flash-baserat innehåll generellt.Trots att många kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte är bra ur användbarhetssyfte visar denna rapport att det är högst möjligt att skapa användbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjälp av Macromedia Flashs eget programmeringsspråk actionscript.Denna rapport innefattar också en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nämns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen..

Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ?Hjärtats sånger? av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasångare.Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen.

Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ?Hjärtats sånger? av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasångare.Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen.

Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.

Globalisering är ett ord på allas läppar och i globaliseringens spår följer ett behov av globala ledare. En global ledare är en person som behärskar förmågan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika världsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen på Lunds Universitet för att få utomståendes syn på globalt ledarskap. Inom detta område har vi valt att fokusera på "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor och hur detta kan leda till organisatoriskt lärande.Vår undersökning har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av ledare på olika nivåer som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svårt för att finna den gemensamma värderingen för vad som krävs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frågor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma värderingar när det gäller vad som krävs av globala ledare.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Syftet är att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma årliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnås. Studien grundar sig på den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts på ett kunskapsintensivt företag. För att få en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts på tre personer inom området. Då inte tillräcklig teori finns om ämnet vi behandlar valde vi att även skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att använda oss av och beskriva de två styrverktygen Balanced Scorecard och budget.