Stora Enso Àr ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i GÀvle/Dala regionen. ReservdelshÄllningen styrs i dagslÀget till stor del pÄ respektive enhet utan nÄgon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshÄllningen ska kunna uppnÄs Àr det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör anvÀnda i regionen. Inom ramen för strategierna ingÄr ocksÄ om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete Àr tvÄdelat. Den första delen handlar om att utifrÄn teori utreda möjliga reservdelsstrategier gÀllande lagerhÄllning inom storindustri.

Norra Banregionen Ă€r en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stĂ€cker sig frĂ„n RiksgrĂ€nsen i norr till LĂ„ngsele i söder. Som bestĂ€llare av underhĂ„lls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhĂ„lla jĂ€rnvĂ€gen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra jĂ€rnvĂ€gsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, Ă€r det transporterna av malm samt stĂ„l-, skogs- och trĂ€varor som utgör majoriteten.

Fler och fler mĂ€nniskor bosĂ€tter sig i eller i nĂ€rheten av större stĂ€der och storstadsregionernas inflytande pĂ„ samhĂ€llet vĂ€xer sig hela tiden starkare. I dag bor hĂ€lften av den svenska befolkningen i nĂ„gon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka pĂ„ efterkĂ€lken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet FjĂ€rde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovĂ€rdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad rĂ€knas regionen som den fjĂ€rDe största i Sverige med lite mer Ă€n 400 000 invĂ„nare.

En grundlÀggande princip inom svensk rÀtt Àr att en part skall hÄlla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begrÀnsning. Innebörden av rÀttsprincipen Àr att i hÀndelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersÀttningsansprÄk mot sin avtalspart. Regeln innebÀr att en part som Äsamkats skada pÄ grund av nÄgon utomstÄende inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingÄr vanligtvis en bestÀllare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir dÄ en utomstÄende part till bestÀllaren eftersom det inte föreligger nÄgot avtalsförhÄllande mellan de tvÄ parterna.

Turismen har pÄ senare tid kommit att fÄ en allt viktigare roll i Sverige och för mÄnga regioner har turismen utvecklats till en viktig nÀring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag Àr det svÄrt att skapa tillvÀxt enbart med hjÀlp av interna resurser och dÀrför Àr det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste Ären kommit att fÄ en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnÀringen. I den hÀr studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige dÀr vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnÀringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillvÀxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats dÀr fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som Àr aktiva inom turistnÀringen.

Regioner blir allt vanligare arbetsomrĂ„den, nĂ„got som EU uppmuntrar genom att avskaffa grĂ€nshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts fĂ„ studier kring grĂ€nsöverskridande samarbeten gĂ€llande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som pĂ„verkar framgĂ„ngen hos ett sĂ„dant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den sĂ„ kallade SÖT-regionen. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ om det finns förutsĂ€ttningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda pĂ„ detta studeras hinder respektive möjligheter för ett grĂ€nsöverskridande turistiskt samarbete.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjÀlp i form av chatt i tvÄ organisationer. VÄr frÄgestÀllning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svÄrigheter nÀr hjÀlpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontÀrernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var Àven intresserade av att ta reda pÄ hur volontÀrerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars vÀlmÄende, samt vad volontÀrerna anser Àr de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjÀlp i form av chatt i de tvÄ organisationerna vi undersökte.  Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som arbetar som stödgivare de tvÄ organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ?först till kvarn?, dvs.

Flera stÀder och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stÀrka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera sÄ kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske pÄ nya villkor. GÀvle-BorlÀngeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mÄl att bli etablerat som varumÀrke och stÀrka affÀrsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se nÀrmare pÄ ett antal frÄgestÀllningar angÄende logistiknav runt om i Sverige och förutsÀttningarna för att starta upp detta i denna region. TillvÀgagÄngssÀttet som vi valde att anvÀnda i arbetet för att uppnÄ vÄrt syfte var att först gÄ igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.

SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stĂ€rka varumĂ€rkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frĂ„gestĂ€llningar:? PĂ„ vilket sĂ€tt arbetar regionen med att profilera sitt varumĂ€rke mot potentiella besökare?? Vilken uppfattning finns av regionens varumĂ€rke hos potentiella besökare?MetodVi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestĂ„ende av fem intervjuer samt en enkĂ€tundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter frĂ„n bĂ„de Kalmar och Öland samt med varumĂ€rkesbyggare.

Arktis Àr en region som har en mÄngfacetterad historia. Idag, nÀr isen sakteliga smÀlter undan, och tidigare gömda naturresurser blir Ätkomliga, blir tidigare obetydliga grÀnsdragningsdispyter nu konflikter, som kan komma att handla om mÄngmiljardbelopp. Detta sker samtidigt som multilaterala samarbeten blir allt vanligare och ÀmnesomrÄdena de berör, allt fler. Vi visar att de bÄda teorierna neoliberal institutionalism och neorealism ger tvÄ olika förklaringar till situationen i Arktis, och att man beroende pÄ vilket teoribildning man tillhör, har skilda synsÀtt gÀllande hur man ser pÄ regimer i regionen. I studien har vi frÀmst analyserat FN: s havsrÀttskonvention och Arktiska RÄdet, vilka bÄda kan sÀgas ha haft stor inverkan pÄ Arktis, men pÄ helt olika sÀtt..

SYFTE: Syftet med uppsatsen Ă€r tvĂ„faldigt: Dels att undersökaoch beskriva rĂ„dande förutsĂ€ttningar pĂ„ den Österrikiskabankmarknaden och att utifrĂ„n dessa insikter peka utplatser för en eventuell expansion och öppnande av nyakontor för SHB Österrike.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering anvĂ€nts föratt tĂ€cka och motverka de svagheter med att baraanvĂ€nda sig av en metod. VĂ„rt förhĂ„llningssĂ€tt har varitabduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppnaför ny information under processens gĂ„ng och stundtalsgĂ„tt tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utvecklingbĂ„de pĂ„ den österrikiska bankmarknaden och förlandsspecifika makrovariabler de senaste Ă„ren, vilkettillsammans ger positiva utsikter för framtiden. Islutsatserna av undersökningen pekar vi ut stĂ€derna Linzi regionen Oberösterreich och Graz i regionenSteiermark som potentiella platser för eventuellexpandering och utplacering av SHB:s nĂ€stkommandekontor i landet..

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur lÄngt Vindora har kommit med infÀrgning pÄ tvÄ utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har anvÀnts. Totalt har fyra lÀrare pÄ intervjuats tvÄ engelsklÀrare och tvÄ matematiklÀrare. En engelsklÀrare och en matematiklÀrare frÄn varje ort har deltagit. LÀrarna var i Äldersspannet 29 till 38 Är samt arbetat mellan ett och fyra Är pÄ sin respektive skola.Samtliga lÀrare utom en har gjort nÄgot moment med inriktning mot infÀrgning. Ingen  kÀrnÀmnes eller karaktÀrsÀmneslÀrare deltar i nÄgot större pÄgÄende infÀrgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktÀrsÀmneslÀrare.

Region SkÄne skapades för tio Är sedan med ÀndamÄlet att förstÀrka den regionala demokratin. Den hÀr uppsatsen syftar till att studera hur pass lÄngt Region SkÄne kommit i den demokratiska utvecklingen. UtifrÄn en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingÄ för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsÀtts i mÀt- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region SkÄnes demokrati. UtifrÄn de faststÀllda mÀt och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region SkÄne inte till fullo uppnÄr nÄgot av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbÀttras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..