Kusoffsky, Magnus (2010) SpĂ„rvĂ€g eller trĂ„dbuss ? IdĂ©studie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivĂ„ Masteruppsats för masterexamen i SamhĂ€llsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell SprĂ„k: SvenskaDen hĂ€r uppsatsen handlar om samhĂ€llsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en vision för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar Örebroregion, med ett hĂ„llbart transportsystem dĂ€r kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i tvĂ„ scenarier, som bygger pĂ„ tvĂ„ olika trafiksystem, nĂ€mligen spĂ„rvĂ€g och duospĂ„rvĂ€g, respektive prioriterad busstrafik med trĂ„dbuss. BĂ„da scenarierna bygger pĂ„ det nuvarande busslinjenĂ€tet i Örebro, och bĂ„da innehĂ„ller en direkt anslutning frĂ„n Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som anvĂ€nds i uppsatsen Ă€r scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehĂ„ller en litteraturstudie, som bygger pĂ„ tre mĂ„lbilder för samhĂ€llsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I tvĂ„ scenarierna beskrivs bland annat grundlĂ€ggande tekniska specifikationer, linjenĂ€t, tĂ€ckningsgrad, restider, kostnadsberĂ€kningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhĂ€llsplanering. Systemens för- och nackdelar jĂ€mförs, och rekommendationer lĂ€mnas för Ă„tgĂ€rder pĂ„ kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark. Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande sĂ€kerhetsstrategiskt dokument, direkt understĂ€llt detta dokument finns den militĂ€ra doktrinen. ÄndĂ„ utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima lĂ€get och rysslands ekonomiska intressen pĂ„ haven fram till Ă„r 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan Ă€ven vara ett sĂ€tt att visa sina officiella stĂ€llningstaganden, intressen och intentioner öppet för vĂ€rldssamfundet. 2010 publicerades ett nytt sĂ€kerhetsstrategiskt dokument och samma Ă„r offentliggjordes Ă€ven den nya militĂ€radoktrinen.

De senaste Ärtiondena har det blivit allt viktigare att korrelera och jÀmföra resultat frÄn olika klimatarkiv, till exempel iskÀrnor, sediment, trÀdringar och speleothem, dÄ det Àr av stor vikt att kunna sammanstÀlla resultat frÄn olika studier pÄ en gemensam tidsskala med relativt högupplösning. Ett av de viktigaste verktygen för att det ska vara möjligt att göra exakta jÀmförelser av klimatarkiv frÄn kvartÀrperioden kan vara tefrokronologi. Idag har fler Àn 125 tefrahorisonter med islÀndskt ursprung identifierats i den nordatlantiska regionen, men mÄnga av dessa har dock Ànnu inte identifierats utanför Island. I Sverige har det frÀmst gjorts undersökningar i de vÀstra och mellersta delarna av landet, men det har Àven gjorts ett par undersökningar i andra delar av landet ocksÄ, sÄ som norra och södra Sverige. Syftet med studien var att bestÀmma koncentrationer av tefra i Karinmossen, GÀstrikland, som ligger i ett omrÄde dÀr det inte har gjorts nÄgra tidigare studier av förekomst av tefra.

Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhÀllsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs lÀn. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka hÀrrör frÄn glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krÀvs kunskap om hur risker med föroreningarna frÄn glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrÄgas. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur allmÀnheten upplever risker och oro för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö frÄn förorenade glasbruksomrÄden samt deras önskemÄl om information.

Min uppsats intresserar sig för svenska företag i Argentina. Möjligheten till god vinst gör det attraktivt för företag att operera pÄ den latinamerikanska marknaden varför Argentina blir intressant. Svenska företag har sedan sekelskiftet haft stora affÀrer i Argentina - ett land som relativt nyligen lidit en svÄr ekonomisk och politisk kris. Fördjupad kunskap om regionen har blivit allt viktigare. Idag ser den ekonomiska situationen bÀttre ut för Argentina, situationen Àr positivare Àn vad prognoserna förutspÄtt och Äterigen lockas företag att etablera sig i landet.Uppsatsen problematiserar över hur svenska företag resonerar vid etableringsbeslutet, hur de etablerar sig och hur det sedermera har gÄtt för dem i Argentina.

ProblemomrÄde ? Med uppsatsen Àmnas undersöka pÄ vilket sÀtt hanteringen av patientrelaterad information i HÀlsoval SkÄne uppfattas som en konkurrensfördel av privata vÄrdenheter och huruvida det finns andra konkurrensfördelar som dessa vÄrdenheter anser vara avgörande. Metod ? En kvalitativ undersökning har gjorts i form av en fallstudie dÀr verksamhetschefer pÄ fyra privata vÄrdenheter, som bedriver primÀrvÄrd i Malmö, har intervjuats. HÀlsoval SkÄne innebÀr en stor förÀndring av primÀrvÄrden inom regionen. DÀrav har inledningsvis en bred litteraturstudie gjorts för att skapa en ökad förstÄelse för detta obeforskade fÀlt. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats med utgÄngspunkt i de valda teoriomrÄdena; organisation, tjÀnster och information.

Lean Àr en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgÄngspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera Àven inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fÄtt upp ögonen för Lean. Som referenspunkt anvÀnder de vid införandet av idén en organisation med, jÀmfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nÀmligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgÄngspunkt i översÀttningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie pÄ Skatteverket Stockholmsregion.

Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om Àmnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tÀnker och agerar kring detta.Outsourcing kÀnns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vÄr studie ska bidra med förstÄelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut.Metod: För att fÄ en anvÀndbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. VÄr studie strÀcker sig över GÀvleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkÀt om trenden för outsourcing till 85 företag och fÄtt svar av 52. UtifrÄn dessa enkÀter har vi sedan valt ut ett antal företag som anvÀnder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingÄende.Resultat & slutsats:Outsourcing Àr vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i GÀvleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen anvÀnder sig av outsourcing i nÄgon form.

LÀngs Afrikas östkust frÄn Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansÀttning och utgör habitat för en mÀngd endemiska arter. Regionen Àr sÄ unik att bÄde Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnÀra skogarna erbjuder ocksÄ en mÀngd tjÀnster som mÄnga mÀnniskor Àr beroende av. Skog förhindrar jorderosion, Àr hem Ät pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustomrÄden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt vÀrde. Den stora befolkningen som lever i omrÄdet gör att mÀnsklig pÄverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mÄngfald. Det största hotet utgör det vÀxande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Syftet med studien Àr att studera hur ett kvalitativt turistiskt boende kan utformas utifrÄn ett upplevelseperspektiv. För att besvara studiens frÄgestÀllningar valde jag att utföra en kvalitativ undersökning i form av fem djupintervjuer. Tre av intervjuobjekten representerar turism och besöksnÀringen i Sverige pÄ tre olika nivÄer - nationell, regional samt lokal. Detta för att fÄ en bild av Sverige som destination samt en inblick i vad som hÀnder pÄ marknaden. De tvÄ övriga representerar hotellnÀringen inom Swedish Lapland.

Syftet med studien var att kartlÀgga de kunskaper diabetesansvariga lÀkare och sjuksköterskor anser sig ha om sambandet mellan typ 2 diabetes (T2D) och parodontit samt om och nÀr information ges om parodontal sjukdom till individer med T2D. Data erhölls frÄn ett frÄgeformulÀr bestÄende av kunskapsfrÄgor samt frÄgor som skulle belysa vilken medvetenhet vÄrdgivarna har om sambandet mellan T2D och parodontit. MÄlgruppen var det totala antalet diabetesansvariga lÀkare och sjuksköterskor som arbetar inom primÀrvÄrden Region SkÄne i Malmö/Trelleborgs-regionen. Totalt sÀndes enkÀten ut till 91 personer pÄ 32 olika vÄrdcentraler. Svarsfrekvensen var 76 %.

Priskonvergens Àr en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett vÀl undersökt omrÄde som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens krÀver i teorin och empirin att ekonomierna Àr likriktade och har liknande ekonomiska förutsÀttningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. HÀr har ocksÄ priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas ocksÄ teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrÄgeteori.NÄgot som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och dÀrmed ocksÄ priskonvergens Àr en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stÀrkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stÀmma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rÀtt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stÀrkt mellan de lÀnder som anslöt sig till valutasamarbetet.