Sökresultat:
5333 Uppsatser om Den första tiden - Sida 56 av 356
Bonderups kyrka -Ombyggnation, tillbyggnation och rasering i en romansk stenkyrka
Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka frÄn romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sÀtts i relation till den mer generella utvecklingen hos skÄnska kyrkor som den framstÄr i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tÀmligen typisk utveckling under senmedeltiden och Àven under senare perioder. DÀremot har det varit svÄrare att nÄ nÄgra sÀkra slutsatser nÀr det gÀller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..
RÀkna med verkligheten : Attityder till laborativ matematik kontra lÀroboken
Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.
Kultur- och nÀringspolitiska klusterinitiativ : En fallstudie av Filmkluster FÄrösund
Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.
Tiden efter Orienteringsgymnasiet : en studie om varför före detta elever vÀljer att sluta satsa pÄ orientering efter tiden pÄ Eksjö Gymnasium.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa pÄ orientering efter att de gÄtt pÄ Orienteringsgymnasiet i Eksjö. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa pÄ orientering efter att de gÄtt pÄ Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till att före detta elever frÄn Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa pÄ orientering efter studenten?MetodStudien bestÄr av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som anvÀnts Àr en kartlÀggande enkÀtstudie som var till hjÀlp för att göra ett urval. Denna enkÀtstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gÄtt pÄ orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre trÀnarna som arbetar som trÀnare pÄ gymnasiet.Resultat72 % har slutat satsa pÄ orientering efter att de gÄtt pÄ Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande.
Tala för framtiden : Fem grundskollÀrares syn pÄ muntlig framstÀllning i klassrummet
Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.
Kvinnor i historieböckerna
I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gÄtt framÄt vad gÀller förekomsten av kvinnor och hur dessa portrÀtteras i lÀroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var lÀroböcker frÄn tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna rÀknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framstÀlldes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick frÄn min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bÀttre med tiden och att i de sista böckerna, de frÄn 2001 skulle vi ha ganska mÄnga kvinnor som var beskrivna pÄ ett positivt vis..
En pÄgÄende inre kamp : En litteraturöversikt om upplevelsen av egenvÄrd vid diabetes typ 2
Bakgrund:Â Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.
Utveckling av hybrid mobilapplikation fo?r flera plattformar
Marknaden av smarta mobila enheter blir sto?rre och sto?rre och det kan vara ett bra sa?tt att na? ut med sin tja?nst eller produkt till den breda massan genom att driftsa?tta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras pa? de mobila enheterna och som anva?nder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och a?r bundna till en plattform. De kan da?rfo?r bara anva?ndas av de enheter som anva?nder sig av den plattformen.
Vetenskapliga grÀnsdragningar : En uppsats om diskurser i motstÄnd till genusvetenskaplig teori i den svenska pressen
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv - KaraktÀrisering och beaktanden kring förtÀtning
VÄra samhÀlleliga problem ser idag annorlunda ut Àn vad de gjorde vid förra
sekelskiftet, men det rÀcker ocksÄ att gÄ tillbaka femtio Är i tiden, nÀr Södra
Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmÀrksammade
om, Àr att vÄr miljö inte lÀngre klarar den belastning som dagens bilanvÀndande
medför. Genom de lÄnga avstÄnd vÄra utspridda stÀder ger upphov till, förvÀrras
det globala problemet. Vi behöver dÀrför förtÀta vÄra stÀder inÄt och nyttja
lÀmplig mark för detta, det har vi mycket att vinna pÄ Àven ur andra avseenden.
För att undvika att vi genom förtÀtning bygger bort stora kvaliteter i vÄra
befintliga kulturmiljöer, behöver vi se omrÄdet utifrÄn en helhet.
En intervjustudie av l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Hur beskriver klassl?rare, speciall?rare och logopeder att de arbetar och samverkar?
Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med
autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att
fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet.
Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.
CG cinematic, frÄn början till slut
Huvuduppgiften var att delta i ett animationsteam och tillsammans bringa karaktÀrer och ting i liv och rörelse. Jag fick ocksÄ designa en viktig anordning som jag Àven riggade sÄ att alla delarŽrörde sig korrekt. Modell set skapades frÄn layouten sÄ att modellerarna och "matte paintern" visste hur mycket av vad som syntes i bild i varje shot. Mesta dels av tiden diskuterades problem och förslag via handledarna men ibland Àven i direkt kontakt med producent och regissör. Denna rapport kommer att berÀtta hur arbetet som animatör gick till samt hur övriga problem dök upp och hur de löstes..
?He made you look desirable!? : En komparativ studie av maktförhÄllanden i The Hunger Games och Divergent
Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..
PrestandajÀmförelse av krypterade XML-databaser
I detta arbete undersöks hur kryptering pÄverkar prestandan hos en XML-databas. Detta görs med hjÀlp av ett inom litteraturen populÀrt dataset, XMark. Kryptering genomförs med hjÀlp av standarden XML Encryption. Okrypterade dataset jÀmförs med krypterade dataset genom att stÀlla Xpath-frÄgor och mÀta tiden för dessa frÄgestÀllningar. Resultaten presenteras i tabeller och grafer och analyseras utifrÄn ett prestandaperspektiv.
MELLAN TRAUMA OCH TRYGGHET: SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADS?TG?RDER I M?TET MED FLYKTINGBARN. En litteratur?versikt
Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala
utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande
roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar
att bedriva personcentrerad v?rd.