DammbrottsberÀkningar har stor betydelse i dagens samhÀlle, eftersom de utförs för att kunna förutspÄ vad som sker dÄ en damm gÄr till brott. Detta ger bland annat underlag till att kunna ha en sÄ bra beredskap som möjligt. MÄnga undersökningar har tidigare gjorts i syfte att förstÄ hur dammbrottsprocessen ser ut samt att bestÀmma rimliga vÀrden för parametrar som anvÀnds. Flertalet parametrar Àr dock fortfarande vÀldigt osÀkra och beror pÄ er rad olika faktorer. Olika vÀrden antas ofta vid olika dammbrottsberÀkningar.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Detta examensarbete syftar till att utreda klimatsimuleringsprogrammen IDA-ICE och WUFI, hur dessa program kan komplettera varandra och anvÀndas till simulering av kyrktorn som blivit byggda i sten. IDA-ICE har av tidigare utredningar klargjort att detta program inte redovisa fuktlagring i konstruktioner vilket WUFI gör, dÀrav valet till dessa program. Klimatsimuleringarna utförs i NÀssjö gamla kyrkas torn som Àr byggt av stenblock som sammanfogats med kalkbruk.Utredningen görs med hjÀlp av klimatloggar som mÀter temperatur och relativ fuktighet. Dessa mÀtinstrument placeras ut i NÀssjö gamla kyrkas torn för mÀtning. VÀrdena för klimatloggarna jÀmförs med simuleringarnas vÀrden frÄn IDA-ICE och WUFI.Klimatsimuleringarna visar sig inte ge samma vÀrden av temperatur eller relativ fuktighet gentemot klimatloggarnas uppmÀtta vÀrden.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Denna studie behandlar den nya lÀroplanen för grundskolan utifrÄn samhÀllskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundlÀggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhÀllet dÀr allt fler vÀrden kan omvÀrderas och rationaliseras utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv, det vill sÀga en marknadens logik blir allt oftare det enda rÄdande sÀttet att beskÄda verkligheten frÄn. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhÀllet anvÀnder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien stÀller frÄgorna huruvida förÀndringarna av grundskolans lÀroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det gÄr att urskilja idéerna bakom nÄgra av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av lÀroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning gÄr att urskilja i den nya lÀroplanen i förhÄllande till den gamla. StrÀvansmÄl och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehÄll och kunskapskrav.

Denna studie behandlar den nya lÀroplanen för grundskolan utifrÄn samhÀllskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundlÀggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhÀllet dÀr allt fler vÀrden kan omvÀrderas och rationaliseras utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv, det vill sÀga en marknadens logik blir allt oftare det enda rÄdande sÀttet att beskÄda verkligheten frÄn. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhÀllet anvÀnder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien stÀller frÄgorna huruvida förÀndringarna av grundskolans lÀroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det gÄr att urskilja idéerna bakom nÄgra av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Bakgrund:I LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram Ànnu tydligare Àn vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 stÄr det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstÄ och förÀndra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero pÄ mÄnga olika orsaker. Till exempel kan det bero pÄ historieundervisningens upplÀgg eller elevernas förmÄga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet frÄn vÄr studie förhÄller sig till tidigare forskning inom Àmnet.Syfte:Syftet Àr att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vÄr undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jÀmfört med resultat frÄn tidigare forskning.

DÄ större skogsföretag lÀgger ut mÄnga arbeten pÄ entreprenad sÄ blir den ekonomiska hÀlsan hos entreprenadföretagen en viktig frÄga för att kunna bibehÄlla ett lÄngvarigt samarbete. Detta arbete Àr en fortsÀttning pÄ Bergs (2009) dÀr syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkÀtundersökning bland de aktuella företagen och jÀmföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrÄn de ekonomiska nyckeltal som företagen lÀmnar i sin Ärsredovisning. En annan del av arbetet Àr att undersöka om en modell med variabler beroende pÄ förÀndringar över tiden kan tillÀmpas. Metoder som anvÀnds Àr faktoranalys, principalkomponentanalys, bekrÀftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod hÀr kallad medelskillnad.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Som en del i UmeÄprojektet Àr entreprenad 7 en förbindelse mellan E12 och HissjövÀgen. Entreprenaden Àr lokaliserad i ett jordbruksomrÄde som till viss del bestÄr av 6-14 meter mÀktig sulfidlera. OmrÄdet omfattas dessutom av en undre akvifÀr som bidrar till artesiskt vatten.I projekteringsskedet berÀknades sÀttningarna med hjÀlp av programvaran GeoSuite settlement, dock visade sÀttningsuppföljningen pÄ mycket större sÀttningar Àn berÀknat. Denna studie undersöker troliga orsaker till dessa skillnader samt utvÀrderar om programvaran PLAXIS 2D ger andra resultat gentemot det endimensionella sÀttningsprogrammet GeoSuite settlement. Undersökningen utfördes genom berÀkningar i bÄde GeoSuite settlement och PLAXIS 2D för tre sektioner med vardera tvÄ olika jordprofiler med skilda jordegenskaper.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka tvĂ„ elitidrottskvinnor med Ă€tstörningar.? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framstĂ€ller upplevda krav?? Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin sjĂ€lvkĂ€nsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de tvĂ„ böckerna Genom helvetet: om fotboll, kĂ€rlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina Ă€r fotbollspelare, utan fotbollen Ă€r hon ingen, det Ă€r hela hennes identitet. Även Emma Ă€r sin idrott, hon Ă€r kĂ€nd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och frĂ„n andra.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.