Sök:

Sökresultat:

345 Uppsatser om Den dolda Läroplanen - Sida 15 av 23

En bildstudie i hur Stureplan.se anvÀnds som reklamkanal

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att anvÀnda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. FrÄgestÀllningarna jag ville besvara var sÄledes hur Stureplansgruppens varumÀrke sÄg ut, vilka metoder Stureplansgruppen anvÀnde för att stÀrka sitt varumÀrke med hjÀlp av bilder pÄ Stureplan.se, hur uppfattades varumÀrket utifrÄn olika instÀllningar till bildernas budskap samt hur varumÀrket skulle kunna förbÀttras?  Teorierna jag anvÀnde var PR, Reklam och varumÀrkesteorier dÄ jag ansÄg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen sjÀlv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansÄg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Frivillig miljöredovisning : Ett resultat av de sociala kontrakten?

MiljöfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin och stÀndigt debatteras företags negativa inverkan pÄ miljön. Ett viktigt steg pÄ vÀgen mot en förbÀttrad miljösituation Àr att företag redovisar för sin inverkan pÄ miljön. Miljöredovisning innebÀr att det blir lÀttare att stÀlla krav och hÄlla företag ansvariga för deras miljöpÄverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter sÄ lÀnge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare Àr Sverige Àr ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt Àgda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva pÄ utvecklingen inom miljöredovisning.

Produktansvar vid hÀstavel : TillÀmpningsproblem i gÀllande rÀtt

Organiserad hÀstavel har bedrivits i Sverige sedan sekler tillbaka. Under de senaste Ären har aveln ökat och effektiviserats genom anvÀndningen av artificiell insemination. I dagslÀget kan ett enda ejakulat fördelas pÄ flera ston och stona behöver inte lÀngre transporteras lÄnga strÀckor till hingsten. Den nya tekniken har ocksÄ medfört att aveln blivit mer selektiv och möjligheten att sÄlla bort olÀmpliga hingstar har ökat. Tekniken Àr dock inte perfekt och ibland hÀnder det att hingstar med dolda genetiska fel anvÀnds i aveln och detta kan orsaka skador och sjukdomar i stoet eller fölet.Ur juridisk synvinkel uppkommer hÀr en mycket intressant frÄgestÀllning: kan köparen av ett ejakulat hÀvda att ejakulatet Àr felaktigt pÄ grund av att det innehÄller anlag för genetiska sjukdomar och kan köparen i sÄ fall fÄ nÄgon ersÀttning för de skador han lider pÄ grund av att fölet drabbats av sjukdomen?Rent definitionsmÀssigt föreligger en produktskada som avser skador pÄ annat Àn den köpta varan.

Interkulturellt synsÀtt i konflikt med konstruktionen av "De andra" : En textanalys av lÀroböcker i engelska för gymnasiet utgivna i Sverige under Ären 1995-2003

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys granska ett antal lÀroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att dÀrigenom utforska i vilken mÄn ett interkulturellt synsÀtt kommer till uttryck i dessa lÀroböcker. Slutsatserna som dras utifrÄn studien visar att ett interkulturellt synsÀtt betonar ett dynamiskt möte, dÀr mötet leder till en djupare förstÄelse av sig sjÀlv och andra. För att mötet skall vara framgÄngsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av lÀroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga vÀrlden, Àr konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

Vilka ÄtgÀrder och resurser tar chefer till nÀr det uppstÄr konflikt? : Undersökningen Àr baserad pÄ sex intervjuer inom kommunalförvaltning.

SammanfattningAtt hantera konflikter Àr nÄgot som mÄnga ledare/chefer stÄr inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka ÄtgÀrder och resurser dessa chefer tar till nÀr de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer pÄ olika nivÄer, vad det gÀller kön, Älder, och olika tid som chef för att fÄ en uppfattning av hur de ser pÄ konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge lÀsaren en förstÄelse av vad konflikthantering innebÀr bÄde för oss som mÀnniskor men ocksÄ i form av arbetstagare och av chefer.

Mottagande av ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige. : En hermeneutisk textanalys.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i GÀvle.

Presenteras, representeras eller nonchaleras? LÀromedelsanalyser utifrÄn ett internationaliseringsperspektiv

Vi skapas och omskapas i möten dÀr det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats frÄn att vara ett relativt etniskt homogent land till en mÄngkulturell nation. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i tvÄ lÀseböcker inriktade mot skolÄr 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrÄn Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mÄngfald. Metoden vi anvÀnder oss av bestÄr av bildanalyser och textanalyser eftersom lÀseböckerna vi valt kommunicerar i bÄda genrerna.

Fem pedagoger tÀnker till om uppdraget med ÄtgÀrdsprogram Five teachers?thoughts about the assignment action programme

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om ÄtgÀrdsprogram samt att titta pÄ samspelet mellan elev, vÄrdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. FrÄgestÀllningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssÀtt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger frÄn olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjÀlp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.

Aktieportfölj eller aktiefond? : Vad vÀljer en "lat" investerare?

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.

Ledares upplevelser av ett kulturförÀndringsarbete : En kvalitativ studie av vÀrdskap inom offentlig sektor

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförÀndringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring vÀrdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spÀnningar, sÄsommöjligheter och risker, som kan uppstÄ i antagandet av en ny idé. UppsatsensfrÄgestÀllningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring vÀrdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i vÀrdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssÀtt dÀr frÄgestÀllningarna Àr studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

ResultatutjÀmning : en studie av taktiska ÄtgÀrder i de finansiella rapporterna -

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebÀr att det redovisade resultatet avsiktligt pÄverkas i en för företaget önskvÀrd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i bÄde öppna och dolda taktiska ÄtgÀrder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan vÀlja det redovisningsalternativ som passar dem bÀst.

Energi, ekonomi och externa kostnader - En uppsats som tar hÀnsyn till klimatet

Den hÀr uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila brÀnslen spelar i ekonomin. Fossil energi Àr en viktig del av produktionen och pÄverkar dÀrmed inkomstnivÄerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutslÀpp som kan pÄverka klimatet och ge upphov till extrema vÀderfenomen, stigande havsnivÄer, ökad migration och konflikt, vilka sÄ smÄningom kan orsaka stora externa kostnader. FrÄgestÀllningen Àr:? Hur pÄverkas ekonomin av koldioxidutslÀppande fossila brÀnslen, beroende pÄ om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser sÄ att de fossila brÀnslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Företag formar konsumenter- En dramaturgisk tolkning av SAS Scandinavian Lounge

Problem: Företag och marknadsförare försöker finna konsumenters behov för att sedan tillfredstÀlla dem, nÄgot som kan benÀmnas som det traditionella marknadsföringsperspektivet. Kritiska skolor mot detta traditionella synsÀtt hÀvdar att det Àr ett för smalt sÀtt att studera mÀnniskor pÄ. Faktorer som pÄverkar en konsument utelÀmnas och dÀrmed blir bilden av konsumenten ofullstÀndig. För att förstÄ konsumenters omgivning och hur deras behov pÄverkas, kan det vara av intresse att studera processen som formar dem. Vi hÀvdar att företag, till exempel SAS, kan ses som en av flera socialisationsagenter som formar segmentet affÀrsresenÀrer.

Organisatoriska processer : kan dessa leda till att individer blir utbrÀnda?

Att bli utbrÀnd Àr nÄgot som drabbar allt fler i vÄrt samhÀlle. Mitt syfte med studien, har varit att se vilka processer i organisationerna som kan leda till att de som arbetar dÀr blir sjuka.För att kunna göra detta, har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fem stycken som har diagnosen utbrÀnd och bett dem berÀtta vad de upplevt i sina organisationer.Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och efter det gjort en analys- och diskussionsdel, dÀr jag tar upp konsekvenserna av de processer som mina intervjuade tog upp.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att det Àr extra viktigt att ha tydliga syften med organisationen nÀr man har styrning genom kultur. Detta blir Ànnu viktigare om man samtidigt har en sÄ flexibel struktur, som organiska strukturer innebÀr. MÄnga organisationer har dolda syften och dÀrmed dubbla budskap.Mycket i min undersökning tyder pÄ att individen och gruppen sjÀlv styr sitt arbete utifrÄn en egen kvalitetssyn, som Àr svÄr att fÄ gemensam i organisationen.

FastighetsÀgares upplysningsplikt : GrÀnszonen mellan dolda och svÄrupptÀckta faktiska fel

SammanfattningVid en fastighetsöverlÄtelse Àr det mÄngt och mycket som skall regleras sÄ som köpe-kontrakt med alla dess skriftliga krav. GÀllande regleringen av fel i fastighet har lag-stiftaren valt att dela upp ansvaret mellan sÀljare och köpare för att underlÀtta an-svarsbördan. Faktiska fel i fastighet tillhör köparens ansvarsomrÄde och denne har en undersökningsplikt som faststÀller att denne inte Àger rÀtt att gentemot sÀljaren Äbe-ropa de fel denne bort upptÀcka vid sin undersökning. Denna ansvarsfördelning har dock stÀllts pÄ sin spets efter domslutet i NJA 2007 s. 86 dÄ HD Älade en sÀljare an-svaret kring faktiska fel i form av en upplysningsplikt.DÄ HD inte lÀmnat nÄgon vÀgledning för hur en liknande upplysningsplikt kan ak-tualiseras Àr rÀttslÀget idag nÄgot oklart gÀllande faktiska fel och vem som bör stÄ an-svarig.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->