Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar:Hur var det/är det att verka med respektive läroplan?Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa?Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande?Metod:Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in.Resultat:Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med barns livsfrågor i religionskunskapsundervisningen men också hur de integrerar dessa i andra ämnen. Vidare ville vi också ta reda på vad livsfrågor innebär enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lärande. Slutligen sökte vi svar på varför livsfrågorna är så viktiga och varför pedagoger bör använda sig av dessa i undervisningen. I vår studie har vi utgått från de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

De senaste åren har skett en stor förändring kring både synen på och tillgång till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta är en naturlig utveckling. Skolan ska återspegla samhället och eleverna ska självklart lära sig både om och med datorer. Formellt sett är det rektorn på en skola som ska se till att det finns tillgång till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska användas till.I den här studien intervjuas fyra rektorer utifrån frågeställningen hur de tänker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmärksamhet med hjälp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete är att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka användandet av trafikljusmodellen med betoning på det specialpedagogiska området. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mål och innehåll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjälp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska färdigheter som behövs för att på ett bra sätt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsättningar för ett klassrumsklimat i vilket att lära ut och att lära in sker så effektivt, positivt och innehållsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen använder man sig av olika signaler för när eleverna kan rådfråga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar självständigt med sina uppgifter. En enkät angående användandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. Både pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade på eleverna blev mera rättvis och att eleverna kunde koncentrera sig bättre på uppgifterna.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt.Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget.

Detta examensarbete utgår ifrån en diskussion om talets och skriftens komponenter som språkförmågor i allmänhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lärare att arbeta med och bedöma elevers muntliga språkförmåga. Uppsatsen strävar efter att belysa vilka metoder man som lärare kan använda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet.Metoden som används är kvalitativ och baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i ämnet Svenska på gymnasiet. De ämnesområden som behandlas i intervjuerna baseras på tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervägande betydelse i skolans verksamhet. Frågorna baseras även på den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat på utvecklingen av effektiva arbetssätt för skriftlig framställning och teorier för bedömning generellt.Resultatet av intervjuerna bekräftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar även på alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan använda sig av retorikens verktyg vid bedömning. Lärarna poängterar vikten av systematisk talträning och beskriver hur denna kan gå till.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och någratill. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligtintentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallasdidaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i enanalys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheternadefinieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras.

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling.

I ett flertal teorier inom fältet vuxnas lärande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lärande. Begreppet är dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvändigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spänningsfält kan skönjas här, mellan å ena sidan explicita krav på reflektion i dokument med bäring på specifika skolformers verksamhet, och å andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.    Syftet med uppsatsen är att identifiera folkhögskollärares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen är tematisk analys och det empiriska datamaterialet består av intervjuer med sex folkhögskollärare.    Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och återkoppling både i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframställningar i linje med olika skrivgenrer.

Denna uppsats behandlar skildrandet av droger i framförallt skönlitterära texter och diskuterar ämnets relevans i skolundervisning, hur man som lärare kan behandla ämnet och vilken nytta och funktion det i så fall kan fylla. Studien redogör för i huvudsak skönlitterära texter i ämnet ur ett historiskt perspektiv med sporadiska neddykningar också i essäer, självbiografier och facklitteratur. Metoden är en tematisk litteraturstudie där de skönlitterära texterna samt den ämnesrelaterade litteraturen fått stå till grund för själva textanalysen och den didaktiska anknytningen. Resultatet visar på hur skildrandet av droger inom skönlitteraturen förändrats genom tidens gång, från det företrädesvis skildrande bruket av droger som en källa till höjda upplevelser i religionens och konstens namn till att i större utsträckning behandla bruket av droger ur ett mer socialrealistiskt perspektiv. I och med den förändringen har majoriteten av de senare skildringarna präglats mer av verklighetens konsekvenser och är således inte fullt så romantiska i sin underton som de tidigare skildringarna ofta tenderade att vara, även om det så klart finns verk som skiljer sig från mängden.