Vi har gjort en litteraturstudie om svenska sjöar och eutrofieringsproblem, även kallat övergödning. De källor vi använt oss av är litteratur i form av böcker, samt Internetkällor. Våra frågeställningar har gett oss svar såsom att Sverige är ett land rikt på sjöar, samt att högsta kustlinjen har stor betydelse för skillnaderna mellan sjötyperna. Vi har också sett att vattnets högsta densitet vid +4 grader C har stor betydelse för årstidsvariationerna i en sjö. Solinstrålningen och vinden gör så att hela vattenmassan kan blandas om under vår och höst, vid denna angivna temperatur.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. Med grönområden som innehåller variation av växter skapar vi en god livsmiljö för både människor och djur.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanställda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Åtta heltidsarbetande officerare, som högst uppnått graden kapten samt hade hemmaboende barn intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och det resulterade i två domäner ?till sjöss? och ?i land? som sedan delades upp i fem kategorier; ?Obalans under perioderna till sjöss?, ?Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning?, ?Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans?, ?Arbetet stannar på arbetet? och ?Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss?. Officerarna beskrev sin vardag som uppdelade i två, till sjöss och i land.

Therapeutic Assessment with Children (TA-C) är en utrednings- och behandlingsmetod som på ett uttalat och strukturerat sätt tar med familjen och barnet under hela utredningen för att fånga underliggande strukturer som bidrar till beteenden. Utredning och behandling flätas in i varandra. Denna kombination väckte mitt intresse till att närmare undersöka denna relativt nya metod genom att inom ramen av detta arbete, utreda en familj som jag hade haft en fungerande kontakt med. Utvärderingen med föräldrarna visade att de främst uppskattade möjlighet att få vara med under alla delar av utredningen. Testsituationerna blev synliga då föräldrarna tillsammans med familjeterapeut observerade barnet och psykologen bakom en enväggsspegel och kopplade det som hände i testrummet till vardagssituationer. Föräldrarna var kollaboratörer, observatörer och tolkare av de psykologiska testen tillsammans med utredarna.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes.

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar anknytningsteorin om. Vår anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ.

Den här uppsatsen syftar till att problematisera framställningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populärvetenskapliga dokumentärserie;?Hjernevask? från 2010, samt hur dessa kan förstås ur ett maktperspektiv med fokuspå poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar även vilkahegemoniska positioner som går att finna i serien. Analysen bygger på endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprätthålla enheteronormativ rasism som får figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem föräldrar, fyra kvinnor och en man om deras förävantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anställda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. Föräldrarna hade förväntningar på att avlösarna skulle ha förförståelse för barnet och funktionsnedsättningen.