This study evaluates the retention of nitrogen and phosphorus in four newly constructed wetlands in the municipality of Falkenberg, Sweden. The four wetlands have been selected because they have been specifically constructed with the aim to reduce nitrogen and phosphorus in farming areas. The process of selecting the specific wetlands has been done in collaboration with the county administration in Halland. Through field studies in collaboration with the landowners where the wetlands are sited, the areas that provide the wetlands with water were determined. The size of these drainage areas were determined in a GIS computer program. The type of land use within the drainage areas was also determined.

Den ultimata indikatorn pÄ ett fotbollslags prestation Àr matchresultatet som beror pÄ balansen av gjorda och inslÀppta mÄl. Syftet med studien var att analysera de allsvenska herrlagens mÄlproduktion under sÀsongen 2010. Detta för att undersöka de svenska elitlagens förekomst av gjorda och inslÀppta mÄl över matchtid. Ytterligare syfte var att undersöka om framgÄngsrika och mindre framgÄngsrika lag uppvisar olika mönster gÀllande dessa parametrar. Samtliga 240 matcher, totalt 600 mÄl, frÄn sÀsongen 2010 studerades pÄ förekomst av mÄl över matchtid.

Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i Ärskurs tvÄ. Detta genom att studera olika matematiklÀromedel. Studiens omrÄde strÀcker sig frÄn 60-talet fram tills idag, Är 2010. Inom dessa decennier har tvÄ matematiklÀromedel per decennium slumpmÀssigt valts ut för analys.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Sveriges drygt 100-Ă„riga tradition av vĂ€rnplikt har försvunnit. År 2010 ersattes vĂ€rnpliktutbildningen av en ny frivillig militĂ€r. Ingen ska lĂ€ngre utbildas med plikt om inte försvarsberedskapen krĂ€ver det. En förĂ€ndring som innebĂ€r att Försvarsmaktens tillsĂ€ttning av tidigare vĂ€rnpliktsbaserade befattningar som gruppbefĂ€l, soldater och sjömĂ€n nu genomförs pĂ„ frivillig grund. Försvarsmakten har dĂ€rmed blivit en arbetsgivare med stora Ă„rliga rekryteringsbehov.

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Titel: Det Ă€r insidan som rĂ€knas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas HĂ„kansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framstĂ€lldes visuellt pĂ„ valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehĂ„llsanalys av text och bild pĂ„ valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare frĂ„n 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, VĂ€nsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats pĂ„ valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde nĂ„got i bilderna. Partiledarna framstĂ€lldes i sammanhang dĂ€r omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var mĂ„nga och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns dĂ€remot ett tydligt fokus pĂ„ ledaregenskaper och sĂ€rskilt pĂ„ egenskaper som styrka och kompetens.

Bakgrund och problem: Enligt IFRS finns det skillnader i tillÀmpningen av redovisnings-standarder för avtal om uppförande av fastighet. Det har visat sig att vid intÀktsredovisning av entreprenad har tvÄ olika standarder anvÀnts, IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 IntÀkter. Redovisas intÀkter enligt IAS 11 görs det med successiv vinstavrÀkning, medan IAS 18 inne-bÀr intÀktsredovisning vid det juridiska överlÀmnandet. Dessa skillnader i tillÀmpning kan leda till olika redovisning vid fastighetsförsÀljning, dÄ det visat sig att lÀnder tillÀmpar olika standarder för intÀktsredovisning.En ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, har nu publicerats av IASB för att försöka minimera dessa olikheter. Kommittén IFRIC gav ut tolkningen för att fÄ en ?rÀt-tare? bild av hur intÀktsredovisning skall ske, dÄ det hÀnt att lÀnder tidigare intÀktsredovisat försÀljning av fastighet olika.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Bakgrund: 2010 presenterade SCB en undersökning om hur 403 000 jobb tillsattes (GP2010). 79 000 av dessa tjÀnster tillsattes via personliga kontakter och ytterligare 100 000dÀr arbetsgivaren sjÀlv kontaktade den arbetssökande. Denna trend i anvÀndandet av detsociala kontaktnÀtet fÄr stöd av Lena Hensvik, doktorand i nationalekonomi, i tidskriftenFramtider (2012). Hon skriver att den sociala omgivningen sÄsom grannar,skolkamrater, tidigare kollegor och förÀldrar har stor betydelse för hur vi fÄr anstÀllningeller inte. Hon menar att kontaktnÀtet Àr en viktig sjÀlvinvestering dÄ vÄrdandet av ensnÀtverk uppenbarligen kan underlÀtta jobbsökandet.