Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jÀmförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgÄng pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna stÄr sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer hÄller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier pÄ fonders prestationer, dÀr perioderna bestÀms utefter marknadens upp- och nedgÄngscykler kan resultat tydligare framstÀllas om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre Àn passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jÀmför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning Àn index i perioder av uppgÄngar men att de gÄr bÀttre Àn index i nedgÄngar.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgÄtt entydlig omorientering prÀglat av New Public Management i sitt sÀtt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förÀndring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav förÄterrapporteringen i Ärsredovisningen till regeringen. FörÀndringarna innebÀr bland annaten fokusförskjutning frÄn mÄlstyrning till resultatrapportering, ökade krav pÄ verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att sjÀlv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven pÄverkatutformningen av Sidas Ärsredovisningar Ären 2008-2010.AvgrÀnsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges lÀsaren en djupareförstÄelse för hur administrativa rutiner och förhÄllningssÀtt kan pÄverka en organisationoch dess arbetssÀtt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förÀndring, dÀr det rÄder vissosÀkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har dÀrför valt att göraen fallstudie av hur förÀndringen har pÄverkat Äterrapporteringen frÄn en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen pÄ intervjuer medfackexperter frÄn Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremÄl fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förÀndringar av myndigheten och dess struktur.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Denna studie handlar om samtal som utförs pÄ Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen pÄ dessa samtal, handlÀggarnas upplevelser samt vilka svÄrigheter man stöter pÄ i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handlÀggare. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i denna studie dÀr vi utförde Ätta intervjuer med handlÀggare pÄ Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vÄrt empiriska material utifrÄn Àr Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) nÀrbyrÄkratsteori samt HÀgg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handlÀggarna pÄ Migrationsverket sysslar med utredandesamtal dÀr samtalen innehÄller mycket information.

In the year 2002 a commission wasappointed by the government and taskedto clear up possible flaws in the lawgoverning spatial planning (Plan ochbygglagen, PBL). The commission's reportlaid the foundations for a new law whichwas adopted by the Swedish parliament onthe 20th of June 2010 and is scheduledto come into effect on the 2nd of May2011.The purpose of this thesis has been toexamine the changes made in the new law,primarily from a civil-rights point ofview, focusing on the appeal process.This is a highly interesting subjectconsidering one reason behind the newlaw was to simplify and streamline theplanning process while keeping civilrights intact.Through a comprehensive literature studyand interviews with experts the currentplanning process was mapped out andrelevant changes in the new law wereexamined. After the study had beenconcluded we were able to distinguishseveral areas that underwent especiallyinteresting changes;The requirement of a plan program wasremoved and the exhibition process wasremoved and replaced by a writtenreview. Individuals were given thepossibility of requesting a plan notice.The different spatial plan documentswere merged into one single document andthe number of responsible authoritiesfor spatial plans is no longer limitedto one.The study has shown that the aspirationfor a more effective spatial planningprocess has mostly been conducted at theexpense of individual rights.The single biggest obstacle forachieving a democratic planning processis learning how the law works and howthe spatial planning process isimplemented, this is has been proven tobe a very hard and time consuming taskfor individuals to undertake..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet Är 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gÀllande Sverigedemokraternas framgÄng i skolvalet. Analysmodellen utgÄr ifrÄn orsakerna till fenomenet, problemomrÄdet som sÄdant samt ÄtgÀrder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har pÄvisat att det i media förmedlas ett allmÀnt samhÀllskval över resultatet och att de som fÄr stÄ till svars för resultatet Àr skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska vÀrdegrunden. I vÄrt resultat Àr det förutom rektorer, SO- och samhÀllskunskapslÀrare, som fÄtt stÄ till svars för vÀrdegrundsarbetet.

De senaste tio Ären har undersökningar genomförts av bland annat MÀklarsamfundet (Wörmann, 2006) och FastighetsbyrÄn (FastighetsbyrÄn, 2010) dÀr svenska folkets förtroende för mÀklare granskats. I FastighetsbyrÄns undersökning frÄn december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mÀklare i allmÀnhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer Àn 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka nÄgot motsÀgelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror pÄ och vad som pÄverkar kundnöjdheten hos mÀklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhÄllanden till mÀklare för att se om Äsikterna hos grupperna skiljer sig Ät. Fem mÀklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mÀter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina Äsikter och synpunkter angÄende mÀklare pÄ en stereotyp, utan pÄ egna erfarenheter.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap SpeciallĂ€rarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). ÅtgĂ€rdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvĂ„righeter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vĂ„rt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svĂ„righeter och Ă„tgĂ€rder, i Ă„tgĂ€rdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har ocksĂ„ avsett att undersöka hur Ă„tgĂ€rderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprĂ€ttande av Ă„tgĂ€rdsprogram och IUP.

Syfte & frÄgestÀllningar. Debatten om myndigheters roll och det faktum att den borgerliga alliansen gjorde frÄgan om myndigheters opinionsbildande till en valfrÄga 2006 gör att man kan ana att det har skett en förÀndring sedan dess. Eller har det det? Det Àr vad vÄr studie syftar till att utreda..

January the 1:st 2010 Veterinary Nursing became a registred vocation in Sweden, this paper attempts to give some back-ground to this decision and tries to gauge the opinions of companies and organisations representing workers and employers in the animal health-care field on the possible effects of registration. Working Veterinary Nurses and Veterinarians have been surveyed to find out what they think the responsibilities and education of the Registred Veterinary Nurse should be..

Till grund för detta examensarbete ligger en ineffektiv process, samt dubbelarbete som idag utgör arbetsgÄngen vid CAD-projektering för konstruktörer hos Structor i Karlstad. MÄlet med examensarbetet Àr att genomföra en kompatibilitetskontroll av 3D-modelleringsprogrammet Tekla Structures 15.0 mot analys- och berÀkningsprogrammen Autodesk Robot Structural Analysis Professional 2010 samt Strusoft FEM-Design. Syftet Àr att med hjÀlp av kompatiblitetskontrollen utgöra vilket av programmen Autodesk Robot och FEM-Design som bÀst lÀmpar sig att köras tillsammans med Tekla Structures utifrÄn valda faktorer. TvÄ Àldre examensarbeten anvÀnds för att fÄ en uppfattning om FEM-Design. För att undvika det omfattande och tidskrÀvande arbetet med att skapa tvÄ modeller, en grafisk samt en analytisk modell, finns en lösning. Genom att skapa den grafiska modellen i Tekla Structures 15.0, vilket sedermera genererar den analytiska modellen, och sedan exportera den via lÀnk till Autodesk Robot Structural Analysis 2010 behövs bara en modellering.

Elever med funktionsnedsÀttning har under sin skoltid varit med om mÄnga förÀndringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i sÀrskolan, andra har frÄn tidig Älder fÄtt sin diagnos och mottagits direkt i sÀrskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet Àndrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstÄnd bara fÄr tillhöra sÀrskolan om de Àven har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta Àr att grundskolan fÄtt ta emot elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet Àr att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att stÀndigt vara med och pÄverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillÄtande lÀrmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmÄgor och vÀxa som mÀnniskor.

I Sverige har en ny lag om virkesmÀtning trÀtt i kraft dÀr sortimentet trÀdbrÀnsle numera ingÄr. VÀrmeverken som Àr stora förbrukare av trÀdbrÀnsle stÀller olika krav pÄ trÀdbrÀnslets kvalitet. Kvaliteten styrs av vilken förbrÀnningsteknik som vÀrmeverket anvÀnder. Generellt brukar kvalitetskraven för brÀnsleflis indelas i vÀrmevÀrde, askhalt, homogenitet, fukthalt samt fraktionsfördelning. Fraktionsfördelningen har pÄ senare tid visat sig vara av allt större betydelse för vÀrmeverken men trots detta utgör den idag inte nÄgon betalningsgrund.