Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den.Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

The purpose of the essay is both to bring forward the threats images, sectors, actors and referents that can be found at the European border between 2007-2010 and to explore whether they change during this period. Furthermore, the essay also intends to review the Copenhagen School?s theory of securitization. The analysis of the essay will be done on the European commission?s ?Enlargement Strategy and Main Challenges?, a rapport that focus on the European border and its enlargement.

Målet med den här studien är att undersöka hur barn under 15 år påverkades av Cryptosporidiumutbrottet i slutet av år 2010 i Östersunds kommun. Datamaterialet utgörs av svar på en enkätundersökning från 514 barn rörande deras hälsa relaterad till utbrottet. Dessa enkäter togs fram av svenska Smittskyddsinstitutet kort efter utbrottet och det är i uppdrag av denna myndighet som studien utförs. Analys av riskfaktorer och följdsymptom utförs med logistiska regressionsmodeller utifrån både ett Bayesianskt och ett frekventistiskt tillvägagångssätt för att på så sätt betrakta datamaterialet från fler synvinklar och samtidigt identifiera skillnader mellan dessa två tillvägagångssätten. En annan del av arbetet presenterar bortfallskalibrerade skattningar av antalet Cryptosporidiumfall både totalt och månadsvis men också skattningar av fallprevalensen i olika redovisningsgrupper.

Denna studie ämnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk säkerhetspolitik mellan åren 2000 och 2010. Frågorna som ställdes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk säkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de två fenomenen kan tänkas ha och dess inverkan på svensk nationell säkerhet. Teoretiskt utgick studien främst från professor Nils Andréns strukturmodell över säkerhetspolitikens mål och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlägga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gångna decenniet.

Bakgrund: 1 januari 2013 kommer Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II att implementeras. Detta kommer ske samtidigt inom Europeiska Unionen (EU) och kommer leda till en harmonisering av försäkringslagstiftning i medlemsstaterna. Tidigare svensk lagstiftning, Försäkringsrörelselagen (2010:2043), kommer med andra ord att anpassas till det nya regelverket. Regeländring kan komma att påverka svenska försäkringsbolags bedrivna kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska försäkringsbolag utifrån rådande lagstiftning kan bedriva en, enligt finansiell teori, rationell kapitalförvaltning och om möjligheten till att bedriva en rationell kapitalförvaltning kommer att förändras i och med implementeringen av Solvens II.Genomförande: En genomgång av dagens regelverk, Försäkringsrörelselagen, samt Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II kommer att presenteras. Utöver detta har fem stycken intervjuer med svenska försäkringsbolag genomförts.Slutsats: Dagens lagstiftning ger inte möjligheter till att bedriva en rationell kapitalförvaltning fullt ut.

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

This degree project has been carried out by Niclas Andersson and Sebastian Zwahlen, students of the Innovation and Design Engineering Program at the Faculty of Technology and Science at Karlstad University. The project was carried out during the spring 2010 and includes 22, 5 ETCS credits.Initially the group had contact with the company Mavis möbler AB. Mavis gave the group the task of developing a new bedroom product. To assess the needs and problems of bedroom behaviors, an extensive questionnaire and several interviews were made. This became the starting point for further work.According to the results uncovered during the market research a vast problem was found with temporary clothing storage.

Environmental issues and sustainable development is a high priority in today?s society and has received substantial attention lately. In the inaugural speech it is expressed that the goal for the IT?politics is a sustainable information society for everyone, which can be achieved by using IT to support sustainable growth. The Ministry of Enterprise, Energy and Communications has developed a document which outlines three specific proposals on what the government should focus on during a three?year period (2008?2010) that with the use of IT will contribute to a sustainable society.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den så kallade Lissabonstrategin från 2000, vilken hade som syfte att stärka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sågs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man såg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmässig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mål:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lättare för alla att få tillträde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot världenSyftet med den här uppsatsen har varit att med utgångspunkt från utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmål är tänkta att uppnås och vilket in-nehåll som EU prioriterar inom utbildningsområdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den språkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom språkområdet ligger på svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen är?rapporter, lagar och annan dokumentation från EU:s webbplats.?av EU framställda referensramar för nyckelkompetenser och språk jämte kritiskt granskande material?läroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrån frågeställningarna: Vil-ka är utbildningsmålen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar dess innehåll, hur ser EU:s språksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsområdet har en stark ekonomisk inriktning där bakgrunden är målet att skapa ?världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt.

 Bakgrund och problem: Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 åren haft stora svängningar, varav två höga toppar och två bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktär i avseende om risker och avkastningar. Trots många turbulenta år i världen, fortsätter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populärare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gått bäst under perioderna?Syfte: Syftet är att utvärdera Sverige- och Rysslandsfonder under två perioder där börsen stiger samt två perioder då börsen sjunker med hjälp av utvärderingsmått.Avgränsning: Avgränsning utförs genom att välja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna.

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers perspektiv och förståelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och värden i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Forskningsfrågor i studie är: Hur tolkar pedagoger läroplanens riktlinjer om normer och värden? Vilket förhållningssätt utifrån normer och värden använder pedagoger sig av i förhållande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och värden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer på flera förskolor. Av resultatet från de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och värden på förskolorna är viktiga för att få en förståelse för riktlinjer i läroplanen, Lpfö 98 (2010).

Bakgrund: Lex Maria infördes på 1930-talet efter att personal på ett sjukhus i Stockholm råkade förväxla ett läkemedel med ett rengöringsmedel vilket resulterade i att många patienter dog. Genom att känna till vilka misstag som görs och varför ökar, yrkeskompetensen och på så sätt höjs patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vad som anmälts enligt Lex Maria på sjukhus i Region Skåne under år 2000 och år 2010. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. Lex Maria anmälningar hämtades från Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet syd.