Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna är fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens län. Totalt 4 stycken respondenter ställde upp i denna studie. I detta arbete har jag använt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie använder sig av lek för att stärka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstärkande övningar.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 ? 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledare beskriver tjänsteomfattningens inverkan på yrkesrollen. Den metod som användes var kvalitativ och sammanlagt genomfördes fem intervjuer. En studie- och yrkesvägledarutbildare med lång erfarenhet av både yrket och utbildningen intervjuades för att ge ett övergripande perspektiv på studie- och yrkesvägledares yrkesroll och dess problematik. För att få mer specifika kunskaper kring studie- och yrkesvägledares uppfattning om tjänsteomfattning intervjuades fyra studie- och yrkesvägledare från Samlad vägledning i Uppsala kommun. Resultatet visar att vägledarna i undersökningen anser att deras uppdrag som vägledare är att hjälpa eleverna att hitta sig själva och hjälpa dem att finna en utbildning som passar deras behov.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna.

Det huvudsakliga syftet med denna framställning har varit att utreda förekomsten av överlåtelseförsäkringar på den svenska försäkringsmarknaden samt klarlägga vilket reellt skydd försäkringen erbjuder köparen respektive säljaren vid en fastighetsöverlåtelse. Genomgående i hela framställningen har vår utgångspunkt varit ur köparens perspektiv. Vi har använt oss av den traditionella rättsdogmatiska metoden vilket inneburit en rättsutredning som baseras på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Överlåtelseförsäkringar har erbjudits på försäkringsmarknaden sedan 1970-talet men det är under det senaste årtiondet som de erhållit en mer central roll vid fastighetsöverlåtelser. Idag erbjuder fyra olika försäkringsgivare överlåtelseförsäkring och vi har gjort en jämförelse mellan fem utvalda försäkringsalternativ.

Uppsatsen handlar om illegala immigrationen och dess effekt i staden Rom. Europa möter idag ett stort problem för att stoppa illegala flyktingar från att ta sig över gränsen till kontinenten. Immigrationsvågen har ökat kraftigt de senaste åren och var ett av de största diskussion ämne i EU toppmötet i Bryssel juni 2003. Italien är en av de Europeiska länder som har blivit en port för illegala immigranter för att komma in Europa.Syftet med uppsatsen är att ge en bättre uppfattning för sambanden som finns mellan illegal immigration och staden Rom. Undersökningen i uppsatsen behandlar den illegala immigrationens omfattning och karaktär som ett fenomen i staden Rom.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

Syftet med denna uppsats var att studera om det finns en målgradient vid investeringsbedömning som medför en preferens för alternativ med kort återbetalningstid och snabba belöningar. Vi valde att genomföra denna studie med hjälp av en kvantitativ ansats, då vi genomförde ett experiment med studenter vid Blekinge Tekniska Högskola. Detta motiverar vi med att utifrån vårt syfte och vår teoretiska referensram, ger det oss störst möjlighet att generera ett intressant och relevant resultat. Vårt resultat visar tydligt att beslutsfattare föredrar att använda återbetalningsregeln före nettonuvärdesmetoden i en beslutssituation, och därmed ett fokus på tidsaspekten och när en investering är återbetald. 81 % av våra respondenter valde tidsalternativet i minst ett av de två casen.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förändring. Syftet med forskningen är att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivå för att nå fram med budskapet och för att processen ska bli så effektiv som möjligt. Syftet behandlar även kommunikationsmediets påverkan. Kommunikation är en komplicerad process där brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie är det därför viktigt att ta hänsyn till sändare, mottagare och meddelandets situation.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.