Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler.

Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 ? 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

?Från invärtes till utvärtes?.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm. .

Evidens i praktiken - En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter och attityder till Läkemedelsassisterad behandling. SammanfattningSyftet med denna uppsats var att återge socialsekreterarnas inställning till- och erfarenhet av att arbeta med läkemedelsassisterad behandling, samt få en inblick i hur deras arbete berörs av läkemedelsassisterad behandling. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex socialarbetare som arbetade på tre socialkontor. Resultaten visade att attityder, erfarenheter och arbetssätt med LAB skilde sig åt mellan socialarbetarna. Socialarbetarna som beskrev negativa erfarenheter av LAB visade sig i mindre omfattning var involverad i arbetet med LAB i jämförelse med dem som beskrev positiva erfarenheter och attityder av LAB. De socialarbetare som var kritiska till LAB tolkade socialtjänstens ansvar i LAB som litet.

Syftet är att ta reda på hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina årsredovisningar för att kommunicera med användarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem årsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar på frågan i vår problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de årsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehållit en hel del frivillig information både om företagets verksamhet och dess omvärld. Kreativ utformning har använts i relativt stor utsträckning för att presentera den frivilliga informationen på ett tilltalande sätt.

Vårt syfte med studien var att undersöka vilken syn förskollärare och föräldrar har på lekens betydelse för lärande i förskoleklass. Vi ville också göra en jämförelse mellan förskollärare och föräldrars syn på lekens betydelse för lärandet. I bakgrunden har vi använt oss av forskningslitteratur som vänder sig mot lek och lärande. De metoder som vi nyttjade var kvalitativa intervjuer och enkäter som hade kvalitativa inslag. Vi intervjuade sex förskollärare för att få deras syn på lekens betydelse för lärandet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever i årskurs 3 tänker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i världen och de som sker här i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, från en skola belägen utanför Malmö. Vårt resultat visar att eleverna har en förståelse för att naturkatastrofer kan inträffa i Sverige, de är dock medvetna om att de som inträffar i närområdet inte är i samma omfattning som i andra delar av världen. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill säga de hade svårt för att förstå och orientera med hjälp av en världskarta.

I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lärandet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor bland elever i år 5 och 6, och bland lärare vilka arbetat mellan 10 månader och upp till 37 år. Enligt litteraturen är feedback detsamma som återkoppling och påverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven så att denne motiveras att inhämta vidare kunskaper. Litteraturstudien påvisade även att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det är betydande både för elever och lärare med feedback. Studien visade även att feedback leder till reflektion då eleven fått så pass mycket hjälp att denne på egen hand söker vidare kunskaper.

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare.