Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti år 2000. I den här uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt på sannolikheten att erhålla arbete. För att utvärdera den genomsnittliga effekten används en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten är något varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete är svårt att finna. Däremot visar det sig att om arbetslösheten fortgår under åtminstone 6 månader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat under de senaste årtiondena. Forskning visar att hög utbildning, god social position, trygg ekonomi och goda levnadsvanor ökar chansen för god hälsa. Även fritiden har betydelse. KASAM innebär att se individen som helhet och fokuserar på faktorer som främjar hälsa och förmågan att bemästra ohälsa.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns skillnad i KASAM, och i upplevelse av hälsa och välbefinnande, mellan gymnasieelever som deltar respektive inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Hypotesen var att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter stärker KASAM samt upplevd hälsa och välbefinnande.Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie.

De senaste årens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte längre väljer att använda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framställs denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsättning i hur man inom forskarkåren återger ungdomsgruppens politiska deltagande och hur detta har förändrats över tid. Det politiska deltagandet påstås både ha ökat och minskat, alltihop på samma gång. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska deltagande.

Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees. Our main aspects are:Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership?Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector?We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires.The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types.

Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som är av mer ideell karaktär, och intresseorganisationer som sätter de egna medlemmarnas bästa i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar då medborgarna tillåts uttrycka sina åsikter. Det svenska systemet har länge präglats av en hög grad av korporatism där medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet håller på att förändras, att det pågår en avkorporatisering. Enligt många forskare håller det svenska samhället på att ersättas av en växande pluralism där medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. Frågan utgår ifrån teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhälle ska kunna uppnås måste fem dimensioner vara uppfyllda: ett väl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhälle, politiskt samhälle och ekonomiskt samhälle samt en rättstat och statsbyråkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhälleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgår i huvudsak från artiklar, böcker och tidsskrifter. För att åskådliggöra Ungerns utveckling från demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvändig för att ge perspektiv åt landets sociala, politiska och ekonomiska händelseförlopp..

I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls..

För att främja målet om hållbar utveckling krävs det att alla samarbetar både nationellt och internationellt. I miljörätt har alla en viktig roll att fylla för att säkerställa rätten till en hälsosam och godtagbar miljö. Då är det viktigt att alla får komma till tals eftersom det bäst främjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. Frågorna har klarlagts med utgångspunkt från svensk lagstiftning samt rättsakter från internationellt- och europeiskt håll.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.