Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån.

Förändringar sker i alla typer av organisationer och är ofta en svår uppgift att genomföra eftersom det är en komplicerad process som påverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förståelse av förändringen. Lagen om offentlig upphandling är den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det är denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förändringsarbete med att byta affärssystem. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer under ett förändringsarbete i en kommunkoncern. Syftet är även att identifiera viktiga faktorer vid en förändring samt att utveckla en analysmodell för att förstå den process en kommun genomgår i ett förändringsarbete. Förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förändringsarbetet.

Sedan 1993 har den svenska lagstiftaren haft ett uttryckligt mål om att konkurrensrätten skall bli mer självgående utan inblandning av Konkurrensverket. Det skall bland annat ske genom att privata aktörer väcker talan om skadestånd och får ersättning för skadan som de åsamkats. Även Kommissionen har uttalat denna målsättning och presenterade 2008 en vitbok som syftar till att underlätta för privata aktörer att tillvarata sin rätt till ersättning. Från lagstiftningshåll finns det en stark tilltro till att privata aktörer kan fylla en preventiv funktion och bidra till att göra konkurrensrätten i Europa mer effektiv. Möjligheten till skadestånd har dock endast utnyttjats i en mycket liten omfattning och uppsatsen handlar i huvudsak om denna problematik.I uppsatsen utreder jag vad som är gällande rätt angående skadestånd vid konkurrensbrott och därefter analyseras varför möjligheten till skadestånd inte har utnyttjats i större utsträckning.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

Två upplevelseproducenter har i den här examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebär i musik som sådan men även som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsätt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext ämne som detta rättvisa, utan istället utarbetat modeller som visar på ett förhållningssätt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhållningssätt för att bibehålla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hållbart alternativ för många, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket står för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut på Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har använts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi ämnar studera i vilken grad som Biovitrum använt sig av de tre strategiska synsätten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tänkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lämpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie.

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjälp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieämnet historia påverkats av det rådande samhällsklimatet. Fokus har legat på 1900- talet, men det har även ingått en historisk bakgrund, då nuet ej uppstår utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjälp av den empiriska studien som bygger på djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som använts med verksamma historielärare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhällets syn på historia. Gymnasieämnet historia har använts för att fostra lojala samhällsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vår tid demokratiska individer i ett globaliserat samhälle..

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart?s delaktighetsstege för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

I takt med att fler motortyper skapas och att kraven på dessa motorer ökar i och med hårdare lagkrav på emissioner så ökar också gruppernas arbetsbelastning. Mycket av arbetet hamnar på grupperna med kalibreringsansvar då det är parametrarna som dessa grupper kalibrerar som delvis styr hur mycket emissioner som släpps ut. Fokus i denna rapport ligger på en delav de grupper som är inblandade i den granskning som sker av parametrarna som kalibreras. Examensarbetet är uppfört eftersom vissa problem med granskningsprocessen har identifierats. Dessa problem grundar sig i bristande kommunikation och kvalitet och mer detaljerat i försenade leveranser och förändringar av parametervärden.

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan.

Sexuellt våld förekommande i konfliktområden drabbar så väl kvinnor som män. Dock råder en situation då de drabbade männen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen är att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella våldet mot män i Demokratiska Republiken Kongo framställs. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att användas är en kvalitativ  textanalys..

Dagens informationssamhälle har bidragit till att människor, maskiner och företag genererar och lagrar stora mängder data. Hanteringen och bearbetningen av de stora datamängderna har fått samlingsnamnet Big Data.De stora datamängderna ökar bland annat möjligheterna att bedriva kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Med traditionella metoder för insamling och analys av data har kunskapsbaserad verksamhetsutveckling tillämpats genom att skicka ut resurskrävande marknadsundersökningar och kartläggningar, ofta genomförda av specialiserade undersökningsföretag. Efterhand som analyser av samhällets befintliga datamängder blir allt värdefullare,har undersökningsföretagen därmed en stor utvecklingsmöjlighet att vaska guld ifrån samhällets enorma datamängder. Studien är genomförd som en explorativ fallstudie som undersöker hur svenska undersökningsföretag arbetar med Big Data och identifierar några av de utmaningar de står inför tillämpningen av Big Data analyser i verksamheten. Resultatet visar att de deltagande undersökningsföretagen använder Big Data som verktyg för att effektivisera befintliga processer och i viss mån komplettera traditionella undersökningar.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder.

MedenalltäldrebefolkningiSverigeökarvårdbehovetsamtkravetpåsjukvården.Samtidigtminskarandelenarbetsförbefolkningsomskallbidratillatt,dentillstordelskattefinansierade,sjukvårdenupprätthålls.Såledesblirsjukvårdenochdesseffektivitetettständigtaktuelltämne.Medsyfteattförbättrasjukvårdenharmanväntblickarnamotbilindustrin,därförbättringstänketärstarktförankratmedlean-­?productionsomettavflerakonceptsomtillämpas.Trotsdessutbreddaanvändningsområdekritiseraskonceptetförattintepassasjukvården,därettmerhumanistisktperspektivvärdesätts.DennastudieharsomsyfteattvidareförståhurenavSverigesstörstavårdorganisationerarbetarmedförbättringsarbetesamtidentifieraupplevdaframgångsfaktoreriförändringsarbete.GenomkvalitativaintervjuerochobservationerharvikartlagthurtrevårdenheterpåSahlgrenskaUniversitetssjukhusetarbetarmedsittegetframtagnaförbättringsverktygFOKUS,medavsiktattförståhurförändringsarbetetillämpasochförankras.Kontinuerligtförbättringsarbete,enligtFOKUS-­?modellen,finnertydligförankringibefintligateorieromverksamhetsutveckling.FOKUS-­?modellenharskapatenmedvetenhetblandvårdenheternaförattidentifieraproblem,samtenförståelseförhurdeskalllösas.FOKUStillföridagettforumförpersonalenattidentifieraochlösaproblemsamtattutvärderaförbättringsåtgärder.Dettaskaparettklimatförständigförbättring.Resultatetvisarpåattsamtligavårdenheterharlyckatsförankraettkontinuerligtförbättringsarbete.Avvikelsergårdockatthittamellanavdelningarnaihurmaninitieratförändringsarbetet.Centralafaktorervidtillämpningochförankringavförbättringsarbeteharvaritenpådrivandeledningochenbetoningpåallasdelaktighet.Vidarehardetvaritviktigtföravdelningarnaattfåenstorfrihet,inomramenavledningensanvisningar,attpåoperativnivåtolkahurförbättringsverktygetskallanvändas..