Bakgrund: Användandet av e-hälsotjänster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvården och för att främja folkhälsan. Stillasittande är ett stort folkhälsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojämlikt fördelad iförhållande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjärdedelar av alla som sökerhälsorelaterad information är helt eller delvis okritiska till informationskällan. 1177Vårdguiden är en del av arbetet med nationella e-hälsan i Sverige och innehållet faktagranskas. På www.1177.se finns det indikationer på att kännedomen om webbportalentidigare varit låg hos vissa grupper i samhället.

Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Demokrati, där barns inflytande och delaktighet är en viktig del, genomsyrar läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen är att det är en mänsklig rättighet, en annan att det krävs att barn redan i förskolan får möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger som medvetet säger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser på barns möjligheter att också göra det. Hur väl stämmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar på ovanstående har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn på samma förskoleavdelning.

I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det.

En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU är fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rätt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssätt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssätt uppställs ett förbud att diskriminerna på grund av nationalitet inom EU. Rätten till fri etablering inom EU är inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten får inskränkas om inskränkningen kan rättfärdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillåter en det eller om inskränkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan välja mellan olika etableringsformer när en etablering i Sverige ska genomföras.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Många svenska medborgare är bosatta i Spanien och erhåller pensioner som utbetalas från Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehåller bestämmelser om hur fördelningen av beskattningsrätten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har båda länderna rätt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstår. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvänd avräkning. Den omvända avräkningen innebär att den skattskyldige initialt erlägger skatt i både Sverige och Spanien.

Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.