Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Studien är en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment på aktivitetshuset Gunnareds gård. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillämpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att få undersöka detta har vi haft följande frågeställningar? Vilka metoder används vid tillämpningen av empowerment? -Hur tillämpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna påverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande på Gunnareds gård sker främst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vår studie är hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig åt.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del.

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och inflytande skapar bildning och lärande i en demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till inflytande och att de kan göra sina röster hörda.

AbstractTitle: Swedish freedom of speech compared to european freedom of speechNumber of pages: 57Author: Gabriella BoodeTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Spring 2009University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with the dissertation is to see if there has been a limitation inSwedish freedom of speech since parts of the European union laws is superiour to theSwedish constitution as freedom of the press regulations and freedom of speech constitution.A more narrow purpose is to find out how the specific Swedish rights such as individual?slegal right to publish information are influenced by the European union laws and are superiorto the freedom of the press regulations and freedom of speech constitutionThe survey will also try to find out the effectiveness with the Lisbon Strategy ?s emergencybrake and its purpose to protect the Swedish freedom of the press regulations and freedom ofspeech constitution. How big is the difference between the different member states concerningthe protection of the freedom of speech?Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviewswith representives from experts with in the field as Uppsala University and the SwedishGovernent.Main results: It is obvious that Sweden has the strongest protection of freedom of speechcomparing to the other EU member states. No other EU country has as detailed constitution asthe Swedish constitution TF and YGL.

Det övergripande syftet med studien är att ge ökad kunskap inom fenomenet teamarbete samt att öka förståelsen för läkare, kurator och psykologs upplevelse av teamarbete, i olika form, och påverkan på patientvården inom vuxenpsykiatrin. För att besvara detta har nio kvalitativa intervjuer genomförts med representanter från tre olika team inom vuxenpsykiatrin. Intervjuerna har sökt svar på professionernas upplevelser kring ansvarsområden, ledarskap och hur patienters behov uppmärksammas som följd av arbetsformen. Resultaten visar att professionerna upplever ansvarsområden som tydliga, även om vissa respondenter inte får utnyttja sin fulla kompetens. Ledarskapet beskrivs som tydligt trots att endast ett av teamen har en formellt utsedd ledare, det formaliserade teamet, som har uttalat ansvar för ledarskapsuppgifter.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

The main objective in this study is to examine the pupil?s possibility to affect the upper secondary schools in Stockholm, Sweden. I was once active in the pupil?s council and experienced some hardships, feeling a great dissatisfaction among teachers and principals against pupil?s suggestions and chances to affect their school environment. Thus I wanted to do a contemporary study of where schools in Stockholm stand today within this issue.

Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares demokratiuppdrag och hur detta påverkar deras undervisning i fråga om val av innehåll och arbetssätt i högstadiet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhällskunskapslärare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltså demokratiuppdraget och dess påverkan på deras undervisning. Min ambition med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda angående deras demokratiuppdrag och hur det påverkar deras didaktiska val i fråga om vad- och hur- frågan, alltså innehåll och arbetssätt.Studien visar att samhällskunskapslärare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. Samhällskunskapslärarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna får därför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgår också att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras åsikter, är viktigt för demokratiuppdraget.

För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.