SammandragKlarspråk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vårdat, enkelt och begripligt språk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarspråk och Sverige ses även som ett föregångsland i dessa frågor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarspråksarbetet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur de båda länderna argumenterar och motiverar klarspråk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlängningen säger om klarspråksarbetet i stort i de båda länderna. Materialet för undersökningen består av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarspråk.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Piteå-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i så fall vilka dessa överenskommelser är. Vi har samlat allt material om ungdomar från PT under en tremånadersperiod och utfört en kvantitativ analys på dessa. På 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta står för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta får skulden för samhällsproblem, exempelvis alkoholism.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare, för att sedan göra en jämförelse mellan dessa. Då läraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematikläraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga reflektioner, vilket innebär att informanterna fritt har fått reflektera över vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen är genomförd på två skilda gymnasieskolor inom två olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fått reflektera över den kompetente dansläraren och teknikeleverna har fått reflektera över den kompetente matematikläraren.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen?Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka?I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare gränser för medborgare inom EU och också ett flertal ändringar i den svenska regleringen. Den här uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjänster inom EU, med fokus på EG-rätten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrätten påverkas av den fria rörligheten för tjänster. I uppsatsen utreder jag gällande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har också koncentrerat mig på förslaget till tjänstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. Nära knutet till den fria rörligheten för tjänster är begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har väckt mycket uppmärksamhet under det senaste året på grund av en konflikt gällande stridsåtgärder, mellan utländsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundläggande förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet.

Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur skolan förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana den värdegrund som skolan vilar på. Just nu är det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tänkas sätta värdegrunden på prov; därför undersöks i den här studien lärares och rektorers förhållningssätt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhällskunskapslärare och två rektorer, uppdelade på två jämnstora gymnasieskolor i Skåne. Skåne är ett län där Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, såväl i riksdagsvalet som i skolvalet, och är därför lämplig som undersökningsregion. Min studie visar att det på skolorna inte finns något gemensamt förhållningssätt när det gäller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det är upp till varje lärare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. Förhållningssättet varierar mellan de fyra lärarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot värdegrunden, vilket i sin tur leder till att sättet på vilket lärarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig åt dem emellan.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel.

Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska länderna Sverige och Finland. Studien är uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhåller. Denna teori utgår ifrån att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre åtskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna är liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhället får mer frihet och ökade rättigheter.

Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt?Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M.