I talet om inkludering
Med fokus på specialpedagoger och speciallärares tolkningar av inkludering
Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstås och beskrivas. När politiker formulerar förändringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmän, rektorer och pedagoger. Förändringen förväntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens empiri bygger på tolkningar av specialpedagoger/-lärares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgår bl.a. från Svenska Unescorådet (2008), Persson (2007, 2012) och Karlsudd (2011). I mitt val av metod har jag deltagit i ett forum som diskuterat inkludering samt utgått från dokumentation från forumet. Min forskningsansats är kvalitativ. Avsikten har varit att problematisera och skapa förståelse för begreppet inkludering. För att tolka resultatet har jag främst utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att begreppet innehåller flera olika definitioner vilket skapar förvirring hos de pedagoger som ska genomföra intentionen med inkludering. Det som blir tydligt i specialpedagogernas och speciallärarnas tolkningar av begreppets innebörd är att man upplever många hinder för att genomföra inkludering, främst ekonomiska. En oro för att elever inte kommer att få det stöd som de har behov av blir också tydligt i resultatet. Det demokratiska deltagarperspektivet ges inte särskilt stort utrymme när pedagogerna beskriver tankar och handlingar om inkludering.