Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de Demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta använder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger på antagandet att det är maktrelationen mellan samhällets klasser som styr förutsätt-ningarna för en demokratisk utveckling, där en stark markägande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig på en jämförelse av Demokratiseringsprocessen över tid, från tidigt 90-tal fram till idag.

Detta arbete behandlar Rysslands Demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhälle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fått för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgränsningar, det politiska samhället, det civila samhället och det rättsstatliga samhället, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhället behandlar vi frågor om Ryssland relationer med omvärlden samt konsekvenser av politisk ojämlikhet. Det civila samhället tar upp den ryska medieapparaten samt människornas rätt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. Rättsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder på att Tjetjenienkriget haft stor inverkan på Demokratiseringen då det inneburit en degradering av den ryska rättstaten genom alla övergrepp mot civila som begåtts i samband med konflikten och lett till allmänt ökad brutalisering i det ryska samhället.

Med utgångspunkt i att e-handel ökat markant de senaste åren samt i att lyxvarumärken har speciella egenskaper som komplicerar handel över Internet, är syftet med vår studie att studera hur lyxvarumärkena hanterar Internet som distributionskanal. Undersökningen grundar sig på en fallstudie av 12 lyxvarumärkens hemsidor samt på en personlig intervju. Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring begreppet lyx samt lyxvarumärket och dess speciella egenskaper. Vidare återges teorier om lyxkonsumenten samt köpupplevelsens roll vid lyxkonsumtion. Slutligen presenterar vi lyxens Demokratisering samt teorier kring Internet och e-handel.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia?s and Bosnia and Herzegovina?s development towards a consolidated democracy. By applying Linz & Stepen?s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field.The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways?In order to better answer the question there are two part questions and these are:What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s?What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries?As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för Demokratisering och människorätt. Trots detta passerade 30 år innan organisationen manifesterade sitt motstånd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. Därefter har jämställdhetsarbetet undergått flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjärde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för ännu ett nytt progressivt tänkande kring jämställdhet och respekt för kvinnors mänskliga rättigheter.Denna uppsats behandlar FNs jämställdhetssyn med särskilt fokus på ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jämställdhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

After the fall of communism in Yugoslavia the ethnic resentment grew stronger and escalated in to interethnic civil conflict in 1992. After international intervention the General Framework Agreement for Peace (GFAP) installed peace in 1995. The treaty's aim was not only to establish peace but also to institute democracy in Bosnia. The OSCE were given the task to implement democracy within political institutions and civil society. This in a country with a lack of democratic experience and where great problems with ethnic antagonism still exists.By using democratization and transition theory this single case-study examines how democracy is implemented in Bosnia by the OSCE and clarifies difficulties that this democratization process is facing.

This thesis is dedicated to analysing the relationship between Islam and democracy and the role played by Civil Society in a process towards democracy. This theme is further elaborated through a comprehensive study of three modern Muslim intellectuals: Abdolkarim Soroush (Iran), Hasan Hanafi (Egypt), and Tariq Ramadan (Switzerland), and their thoughts about and views on Islam and democracy. Islam has often been portrayed in a stereotype manner where all forms of change are seen as impossible. The aim of this study is to go beyond this vision and instead focus one the role of Islam in processes of development and new forms of interpretation concerning democracy.The thesis is divided into three parts. The first part deals with the relationship between Islam and democracy.

Taiwan räknas idag inte som en stat, har ingen plats i FN, och territoriet efterfrågas av Kina. Hur ser möjligheterna ut för en lösning av problematiken mellan Kina och Taiwan? En problematik som dessutom har en lång historia och vars grund främst står att finna i revolutionen 1949 i Kina. Framförallt Peter Wallensteens teorier om uppskjutande till framtiden och förändrade positioner, som konfliktlösningsmekanismer anses vara relevant. Den ökande globaliseringen och interdependensen samt det omfattande ekonomiska utbytet mellan aktörerna i vårt fall är också relevanta faktorer för utvecklingen.

Bakgrund: Ledare i Kina och Singapore har hävdat att deras konfucianska kultur gör demokrati olämpligt som styrelseskick. Forskare har visat att kultur kan påverka Demokratiseringsprocesser, men är osäkra på konfucianismens effekt i Öst- och Sydostasien. Hypotesen att konfucianska värderingar på något vis skulle begränsa eller försvåra Demokratiseringsprocesser ligger till grund för denna uppsats.Syfte: Uppsatsen syftar till att empiriskt undersöka om människor i Öst- och Sydostasien som uttrycker stöd för konfucianska värderingar uttrycker ett lägre stöd för demokrati. Uppsatsen undersöker om det finns ett likartat samband i hela regionen eller om länderna skiljer sig åt.Metod: Uppsatsen använder en omfattande komparativ enkätundersökning, Asian Barometer, gjord i 13 länder i Öst- och Sydostasien åren 2005-2008. Datan analyseras med hjälp av regressionsanalys i syfte att undersöka hur konfucianska värderingar och kontrollvariabler påverkar demokratistödet hos befolkningen i de olika länderna.Resultat: Konfucianska värderingar har ingen effekt på demokratistödet hos befolkningen i en majoritet av länderna.

Allt började med att jag såg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan män och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frångått detta, använder de kvinnliga poliserna, en så kallad chador, utanpå byxor, tunika och slöja, istället och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan påbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framträdde offentligt utan slöja ansågs vara motståndare till den islamistiska revolutionen och således inte enbart religiösa utan också politiska fiender.

Slovenia and Latvia are two examples of countries which have gone through a successful democratic transition. They were both under authoritarian rule and command economy up until their declarations of independence in the early 90s. Today they have a functional market economy and political pluralism. I have examined transition theories highlighted by Jonas Linde and Joakim Ekman and from these theories sought the explanations to what lies behind the successful transitions of these two countries. The transition in Slovenia was affected by liberalization from within the ruling communist party which then controlled much of the transition process. A relatively large civil society and the fact that Slovenia was not involved in the Balkan War also contributed to the short process.

Denna uppsats är en problematiserande studie av fredsbyggandet i Somaliland efter självständighetsutropet 1991, där fokus läggs på att undersöka huruvida detta fredsarbete var så lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?självständighetsutropande-fred-Demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta på vilka strukturer som rådde gällande fredsarbetet, bland annat utifrån kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida fredsbyggandet i efterhand kan sägas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkänd kvasistat gällande fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat på Lederachs tankar om fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrån en kvalitativ litteraturstudie där begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i Demokratiseringsprocessen i de nordiska länderna Sverige och Finland. Studien är uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom Demokratiseringsprocessen framhåller. Denna teori utgår ifrån att Demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre åtskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna är liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhället får mer frihet och ökade rättigheter.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ?Idéernas kraft eller realiteternas tryck??Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna.