New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika Demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över Demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av Demokratidealet från att Demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig Demokrati) till att Demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsDemokrati)..

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika Demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över Demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av Demokratidealet från att Demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig Demokrati) till att Demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsDemokrati).

Uppsatsen behandlar Demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen Demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om Demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för Demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om Demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan Demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan Demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan Demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka Demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan Demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

Ordet Demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär Demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får Demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet Demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig Demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den Demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet Demokrati? Hur konstrueras Demokratin och den Demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där Demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Eftersom skolan har ett Demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det därför relevant att studera hur läroböckers innehåll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur Demokrati- och diktaturdiskursen framställs i fyra historieläroböcker för gymnasiet. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Hur framställs Demokratidiskursen? Hur framställs diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en diskursanalys av läroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historieläroböcker för gymnasiet som var framställda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestämda nodalpunkter fastställdes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

Denna studie har till uppgift att undersöka EU:s biståndspolitik samt biståndsflödentill länderna i Mellanöstern och Nordafrika (MENA). Med utgångspunkt i Demokrati ochbiståndsforskning ska uppsatsen utreda hur EU som biståndsaktör verkar för enDemokratiutveckling i MENA. Syftet besvaras med hjälp av statistiskaundersökningar för att utforska korrelationer mellan EU:s faktiska biståndsflöden ochmottagarländernas offentliga förvaltning. De förklarande variablerna för offentligförvaltning används i enlighet med forskning för att belysa graden av Demokrati ochmöjligheten för Demokratisk utveckling. Uppsatsens slutsatser visar att EU inte tarhänsyn till graden av god offentlig förvaltning i lika stor utsträckning som teorinmenar att det behövs.

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med Demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen Demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete.

SammanfattningPå den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med Demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på Demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen Demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen.

Denna uppsats är ett resonerande argument kring massmedias roll i det Demokratiska samhället.Vi diskuterar inledningsvis ett antal Demokratiideal generellt, med syftet att ur dessa kunna identifiera ett gemensamt karaktärsdrag: att Demokrati kräver politiskt medborgerligt engagemang. Detta karaktärsdrag används sedermera för att fälla ett normativt påstående kring massmedias roll och innehåll. Detta normativa påstående appliceras slutligen på tre stycken skilda Demokratiska ideal med utgångspunkt i en specifik massmedial innehållstyp, personcentrering..

Forskningen om teorin gällande sambandsförhållandet socioekonomisk utveckling och Demokrati, även kallad moderniseringsteorin, har pågått sedan slutet av 1950-talet och pågår än idag. Jag har gett mig in på att göra en egen studie av sambandsförhållandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta är ingen enkel uppgift då det är mycket svårt att bevisa att det är just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie där jag mäter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och Demokrati, mätt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla länder som det finns tillgänglig data för. Som ett komplement till detta har jag även gjort en mindre fallstudie av Kuba som är ett avvikande fall från teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men är oDemokratiskt styrt, frågan är varför?.

Under de senaste fyra åren efter Saddamregimensfall har det hållits allmänna val i Irak. Ett parlament har valts och flertalet Demokratiska inslag har förts in i Irak, men det är en instabil Demokrati i Irak. Vilka förutsättningar finns det egentligen för en Demokrati i Irak? Vilka problem finns det? Det är dessa två frågor som besvarats i denna uppsats. Genom att använda moderniseringsteorin och teorin om det civila samhället har Irak analyserats för att kunna besvara de frågorna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av Demokrati framställs i avsnitten om Demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring Demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre Demokratimodeller som är centrala: valDemokrati, deltagarDemokrati och samtals-Demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, Demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att Demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en Demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den Demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den Demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..