Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

Dialogen mellan barn och pedagoger på två förskolor.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna på en avdelning vid ett äldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen påverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkätformulär. Enkätformuläret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett äldreboende. Det undersköterskorna ansåg vara viktigt när det gäller att nå gemensamma mål på arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Rennärningen bedrivs idag på ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvändare på dessa marker har under åren uppstått och ett behov av en kunskapsbaserad dialog växte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget är Renbruksplaner (RBP), rennäringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennäringen. Skogsstyrelsen har även tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan användas vid samråd.

På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare.

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården.

This paper is about finding a set of unwritten rules pertaining to the teaching of history in an exclusively Swedish college. I want to know if truancy among immigrants has anything to do with SO teachers? choice of content or their teaching methods. Unwritten rules are a complex phenomenon but by applying different perspectives and teaching methods a pattern will emerge. It is possible to discover different influences in the way the teacher chooses their material and work plan.

Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.