Bakgrund: Antalet fall med Demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den Demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av Demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med Demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med Demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos dementa personer.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen Demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med Demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med Demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med Demenssjukdom.

The purpose of our study has been to examine the methods of validation and reminiscences from an employee point of view. To answer our aim a qualitative disquisition with four assistant nurses and one pedagogue in craft was conducted. The result was divided into three different themes: the view on people with dementia, merits and demerits with the methods and to work with people with dementia. The analysis of the result was made from selected parts of the system theory and symbolic interaction theory.The result of our disquisition can be summarized in that all our interviewed persons above all only can see advantages with the methods and several express that they are good tools to use in their work with people with dementia. The majority of our interviewed persons make use of the methods in everyday, spontaneous, meetings with the elderly.

Omvårdnad av en person med Demenssjukdom ställer andra krav på vårdaren än omvårdnad av en kognitivt frisk person. En person med Demenssjukdom drabbas av personlighets förändring vilket medför ett förändrat beteende bland annat i form av bristande självinsikt, oro och brister i förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanställa kunskap om olika åtgärder som kan tillämpas för att minska oro hos personer med Demenssjukdom. Resultatet visade att sättet att kommunicera och personcentrerad vård är faktorer som påverkar agitationsbeteende hos en person med Demenssjukdom. För att bemöta en person med Demenssjukdom är det av betydelse hur vårdpersonal kommunicerar med den Demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och åldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den äldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner människor som är över sextio år varav 140 000 har en Demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sällskapsdjur kan påverka äldre personer med eller utan Demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO där 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom Demensvården med få eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med Demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel..

The aim with the literature study was to describe how persons with dementia and health care workers in the geriatric care experiences soft massage and to describe the derived effects for persons with dementia. Scientific articles were sampled from the databases: Medline (Pub Med), Cinahl and Psyc INFO. The main results of the study are presented in three parts: how persons with dementia experiences soft massage, health care workers experiences of giving soft massage and the health care workers descriptions on derived effects on persons with dementia. The results showed that persons with dementia experienced a positive reaction to soft massage and the health care workers did no longer feel helpless in their care service towards persons with dementia. The studies showed that soft massage decreased agitation, wandering, pain and sleeplessness.

Antalet personer med Demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med Demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med Demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten..

Demenssjukdomar är ett växande samhällsproblem. Antalet personer med en Demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslängd. Vårdpersonal upplever en känsla av otillräcklighet och ställs inför svårigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehållslöst. Det finns behov av att implementera en ändamålsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvårdnaden av Demensdiagnostiserade personer.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och åldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den äldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner människor som är över sextio år varav 140 000 har en Demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sällskapsdjur kan påverka äldre personer med eller utan Demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO där 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.