This study will examine if caregivers, working with people with dementia problems, is in need of support and in what way they see how the support should be designed. Previous research shows that there are many factors in elderly care that affect all of the caregivers. Working with people in this sort if dependence, requires a lot of the caregivers, both mentally and physically. To study if the caregivers consider themselves to be in need of support, and in what way they see how the support should be designed, the study employs a qualitative approach using to types of interviews, one focus group with four assistant nurses, and two individual in-depth interviews with the administrative personnel and one nurse. The results show that the need for support for the caregivers exists. Caregivers working with people with dementia problems, daily face difficulties, some more difficult to handle than others.

Syftet är att undersöka vilka sätt allmänsjuksköterskan kan interagera med Demenssjuka på. Frågeställning: Hur kan verbala och icke-verbala kommunikationssätt optimera omvårdnaden och interaktionen mellan sjuksköterskan och personen med Demenssjukdom? Ämnet har belysts genom att göra en litteraturstudie och datainsamling har gjorts på tre databaser. Denna studie är uppbyggd på sex kvalitativa studier och fyra kvantitativa. Demenssjukdom innebär nedsatt verbal kommunikationsförmåga, vilket kan leda till frustration och agiterat beteende.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den Demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid Demensrelaterad agitation.

Det ingår i sjuksköterskans uppgift att bedöma smärta hos Demenssjuka. Det kan dock vara svårt för sjuksköterskor att bedöma smärta hos dessa personer på grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var därför att få kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smärta hos personer med Demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjälp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapsläget över det valda området. Resultatet visade att det fanns tre sätt att bedöma smärta på hos dementa: Att använda sig av beteenden; Att använda sig av smärtinstrument och Att använda sig av anhöriga och övrig personal.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till Demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en Demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den Demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge.

Vårdpersonals sätt att bemöta personer med Demenssjukdom har betydelse för välbefinnandet hos dessa personer och även för vilken omvårdnad de får. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som främjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vårdpersonal och personer med Demenssjukdom. Metod som har använts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: Förstå personers värld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med Demenssjukdom.

I vår studie, Föreställningar om äldre dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre dementa samt föreställningar om kultur för äldre dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur arbetsterapeuter tillvaratar aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för främjandet av aktivitet. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från bärande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av aktivitet, etablerade vanor guidar i aktivitet, miljön plockar fram färdigheter, en stödjande miljö, hjälp till självhjälp och stöd från andra.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den Demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors? reactions to this specific situation.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Människan har omgivit sig med husdjur sedan lång tid tillbaka, och är än idag en del av många människors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vårdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vårdarens synpunkt, undersöka hur husdjur påverkar äldre Demenssjuka människor, på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvärden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbättrades.

Alzheimer?s disease has increasing effects on the Swedish population. Now, about 90 000 swedes have been diagnosed with the disease. Many of these persons are cared for by someone close to them. The aim of this study is to increase understanding for the situation and experiences of the persons caring for their affected partner and to examine which support they are given by the public sector.

Demenssjukdom är en folksjukdom som kräver vård och omsorg under lång tid för varje individ som drabbas. Det är allmänt känt att anhöriga svarar för mycket stora vård- och omsorgsinsatser för äldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en närstående med Demenssjukdom till ett äldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav två med subkategorier.