Sökresultat:
2577 Uppsatser om Deltagande - Sida 28 av 172
Let´s twist again: Elevers kollaborativa lärande på fritids
Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom Deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.
Våga vägra vara rädd! : En studie av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik
Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslå och testa möjliga fysiska övningar och träningssätt.- Hur vanligt förekommande är känslan av rädsla hos gymnasterna?- Hur visar sig rädslan enligt gymnasterna själva?- Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rädsla?MetodInledningsvis söktes information från tidigare forskning. För att sedan kartlägga studiens Deltagande gymnaster gjordes en enkätundersökning. Genom observationer och med hjälp av enkäten studerades sedan vilka övningar gymnasterna känner rädsla inför och även hur ofta de upplever rädsla som en del av träningen.Utifrån dessa enkäter och observationer utformades ett antal möjliga åtgärder och träningssätt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvärderingsenkät med samtliga Deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett något positivt resultat.ResultatTidigt i studien konstaterades att rädsla är ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken.
Arbetsmiljöanalys: Förädlingsverken LKAB
Denna studie är en arbetsmiljöanalys av LKABs förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Syftet med studien har varit att med hjälp av Deltagande observationer och analyser av avvikelserapporter analysera arbetsmiljön och säkerhetsarbetet ur ett medarbetar- och operativt perspektiv. De frågeställningar som legat till grund för studien har handlat om att identifiera brister i arbetsmiljön genom att fokusera på kommunikation, attityder och beteenden när det gäller säkerhetstänkande bland personalen.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har avvikelserapporter från tre olika arbetsplatser på förädlingsverken inom LKAB studerats och analyserats. Dessa avvikelserapporter består av inrapporterade olyckor, risker och tillbud som inträffat under en tio års period. Utöver detta har även Deltagande observationer gjorts på de tre olika orterna där totalt sex arbetsdagar med observationer utförts.
Maten ? ett mål för livet
Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den Deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.
Miljöorganisationers deltagande i miljöbeslutsprocesser
Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka möjligheter miljöorganisationer har att delta i miljöbeslutsprocesser i Sverige idag. Jag har tittat på praxis och hur miljöorganisationerna nyttjat talerätten sedan införandet. Erfarenheten visar att talerätten endast använts i ett fåtal fall. Delvis har detta sin grund i de höga krav som ställs på organisationer som ska få klaga. I de fall där miljöorganisationer deltagit i en prövning åskådliggörs hur en miljöorganisation kan fördjupa och bredda en prövning.
Pantalong - en pantbehållare för skolor och företag
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt Deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära.
Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål.
Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..
Utveckling för samverkansprocesser - En jämförande studie om hur implementeringsstrategier i ett urbant utvecklingsprojekt påverkade verksamheternas utveckling
Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.
Kommuner i samverkan
Syftet med vår uppsats är att belysa de möjligheter och svårigheter som kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan kommuner har blivit en nödvändighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar på både likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svårigheter med samverkan. En slutsats som dragits är att ett aktivt Deltagande och engagemang krävs för att samverkan ska lyckas.
Känsloskola ? utvärdering av psykologisk behandling av patienter med psykiatrisk problematik
Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters Deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för Deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.
Att göra stad. Om demokrati och deltagande i det offentliga rummet
Malmö has often been described as a segregated city, with relatively low democratic participation and high poverty and alienation. Behind this kind of statements we often find a material reality, with unequal distribution of assets and potentials that needs to be taken into consideration for political action. At the same time this categorisation of people into different groups can take stigmatising effects and result in increased inequality.I find the theoretical basis for my thesis in Lefebvre?s writings on ?the right to the city?, that shortly means that all inhabitants of a city have the right to take active part in the constantly ongoing process of producing and reproducing the city ? on all levels, from a hands-on everyday life level to a more abstract political level.With an interdisciplinary approach, where the right to the city is discussed in relation to citizenship, presence, representation and public space, I try to understand the connections between democracy, participation, justice and equality. These discussions are then applied to examples from Malmö; both publically initiated projects and individual physical markings in the city.
Att låta den handledde leda samtalet. Handledning med hjälp av fotoelicitering
Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.
Att iscensätta lärande i estetiska ämnen. Ett exempel från bildområdet
SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de Deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.
Självkänsla: att studera elevers självkänsla på skolidrotten
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att studera om elevers självkänsla på skolidrotten blir starkare, genom gruppstärkande övningar. Utifrån detta gjorde vi en undersökning som pågick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass på en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi använde var observation och enkät, vilket var relevanta för att få fram ett mätbart resultat. Eleverna fick besvara enkäten vid två tillfällen och de observerades medan de utförde gruppstärkande övningar.
Tjälskadeutredning: BD545 Storsund - Korsträsk
Mellan åren 2011-2012 utfördes en rad skadereducerande och bärighetshöjande åtgärder längs väg 545 Storsund ? Korsträsk genom en totalentreprenad. Under mars 2013 dokumenterades att vissa skador som noterats före åtgärder återuppstått samt att nya tillkommit. Denna utredning fokuserar i huvudsak på utskiftningarnas och tjälnedträngningens betydelse för uppkomna skador vid två objekt längs sträckan. Resultatet har föregåtts av bland annat flertalet tjäldjupsberäkningar, Deltagande vid provborrning och inventering.
Matematik i förskoleklassen : Lärares didaktiska val med fokus på vad och hur, samt grunder för deras val
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de Deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de Deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de Deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod?Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data.