I denna uppsats ställs begreppen interaktivitet och Deltagande mot en modern webbplats med fokus på underhållning och populärkultur. Uppsatsen syftar till att svara på vilken form av interaktivitet som går att finna på webbplatsen och hur webbplatsens producenter uppmanar till Deltagande genom sitt språk. I fokus är Rooster Teeth Productions webbplats där alla derasproduktioner går att finna. Uppsatsen bygger på forskning om interaktivitet på internet och kopplas till deltagarkultur, fankultur och community. Uppsatsen är en fallstudie på hur nyare internetbaserade produktionsbolag som Rooster Teeth jobbar för att möta sin publik och användarskara.

Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti år 2000. I den här uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt på sannolikheten att erhålla arbete. För att utvärdera den genomsnittliga effekten används en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten är något varierande, men ett entydigt stöd för att Deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete är svårt att finna. Däremot visar det sig att om arbetslösheten fortgår under åtminstone 6 månader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av Deltagande i aktivitetsgarantin..

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat under de senaste årtiondena. Forskning visar att hög utbildning, god social position, trygg ekonomi och goda levnadsvanor ökar chansen för god hälsa. Även fritiden har betydelse. KASAM innebär att se individen som helhet och fokuserar på faktorer som främjar hälsa och förmågan att bemästra ohälsa.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns skillnad i KASAM, och i upplevelse av hälsa och välbefinnande, mellan gymnasieelever som deltar respektive inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Hypotesen var att Deltagande i organiserade fritidsaktiviteter stärker KASAM samt upplevd hälsa och välbefinnande.Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie.

De senaste årens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte längre väljer att använda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framställs denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsättning i hur man inom forskarkåren återger ungdomsgruppens politiska Deltagande och hur detta har förändrats över tid. Det politiska Deltagandet påstås både ha ökat och minskat, alltihop på samma gång. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska Deltagande.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt Deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska Deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt Deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets Deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt Deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.

I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt Deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska Deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt Deltagande i det politiska livet, samt om Deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat valDeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt Deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls..

För att främja målet om hållbar utveckling krävs det att alla samarbetar både nationellt och internationellt. I miljörätt har alla en viktig roll att fylla för att säkerställa rätten till en hälsosam och godtagbar miljö. Då är det viktigt att alla får komma till tals eftersom det bäst främjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till Deltagande i miljöbeslutsprocesser. Frågorna har klarlagts med utgångspunkt från svensk lagstiftning samt rättsakter från internationellt- och europeiskt håll.

Samhället och förskolan utvecklas ständigt ? idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:- Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de Deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten Deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de Deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om Deltagande föräldrars upplevelser av projektet ?Aktiv Förälder?. Studiens frågeställning var: Hur upplever Deltagande föräldrar i projektet ?Aktiv Förälder? dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem Deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur biståndsbedömare upplever anhörigas Deltagande i biståndsbedömningsprocessen. Vidare är syftet att studera den lagtext som använd i biståndsbedömning och titta på hur detta praktiseras i verkligheten.Frågeställningar: På vilket sätt deltar anhöriga i biståndsbedömningsprocessen?Påverkas biståndshandläggarnas behovsbedömning av de anhörigas Deltagande?Är det någon skillnad på olika slags anhöriga avseende hur de är delaktiga i biståndsbedömningsprocessen?Metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier Resultat: Anhöriga är delaktiga i biståndsbedömningsprocessens alla delar. De tar kontakt med biståndsbedömarna i inledningsskedet, de medverkar i hembesök och är behjälpliga vid överklagan. Resultatet visar att de inte i någon stor utsträckning påverkas av anhöriga i behovsbedömningen.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsDeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av Deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt Deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats.

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt på personal i Kiruna Kommun med avseende på hur Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter påverkar personalens inre motivation. Mätningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkät där även personalens Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter undersöktes. I enkäten prövades även ett frågeformulär för direkt mätning av förändring av den inre motivationen. Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter hade inte något samband med upplevd förändring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgarDeltagande inom svensk stadsplanering. MedborgarDeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgarDeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgarDeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgarDeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt Deltagande.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av Deltagande alternativt icke Deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.