Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning.

I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls..

Detta utvecklingsarbete har utgångspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lärare skulle föra metoddiskussioner och ämnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten på undervisningen. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhällskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, Samhällsprogrammet, samhällsvetenskaplig gren, åk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frågeformulär i helklass.

Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet.

The purpose of this thesis is to analyze the construction of consensus in commune-collaborations. By a review of written material combined with elite interviews we have been able to follow the decision-making and the forming of consensus, in a commune-collaboration called NOSAM, in which they have decided to use consensus as a decision method. The thesis is based on a case study and we have decided to follow a specific issue that has been discussed for some time.We have created an instrument based on the ideal of deliberative democracy, through which we have been able to examine whether the decision-making in NOSAM can be described as a deliberative process or if consensus is formed by other incentives.The study shows that the decision-making in NOSAM cannot be described as a deliberative process, although there are some elements of deliberation. Consensus is formed in a proposition drawn up by the officials for the commune-representatives to agree on. Afterwards, the decision has to be brought up in each commune before reaching a final decision in NOSAM.Our opinion is that having consensus as the decision method leads to difficulties when deciding on bigger issues..

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjälp av litteratur i ämnet åldersintegrerad undervisning få inblick i vad denna organisationsform kan innebära.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av åldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara både pedagogiska och resursmässiga. Jag försöker också ge en bild av hur spridd den åldersintegrerade undervisningen är idag i Sverige. Arbetssättet i åldersintegrerade klasser är ofta individualiserat och eleverna planerar själva en del av arbetet, annat bearbetas åldersblandat och då ofta i form av temaområden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om åldersintegreringens för- och nackdelar.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, därför ska denna tid kännas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som är samlade i läroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i gällande läroplan. Läroplanens formuleringar innebär stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar på att pedagogerna arbetar utifrån sin egen tolkning.

I vår studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans senare år och en mellanstadielärare undersökt strävansmålens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har även undersökt vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna uppger att de utgår ifrån och kopplat detta till strävansmålens roll i undervisningen. Vår studie tyder på att det inte är så vanligt att lärare i matematik utgår från strävansmålen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lärarna utgick från uppnåendemålen och att deras undervisning var läroboksstyrd och byggde på individuellt räknande. I arbetet berör vi även den kunskapssyn som förespråkas i Lpo94 och jämför den med respondenternas syn..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ?typiska? är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning..

Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv.