Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Kommunikation är en viktig del i en organisation, kanske en av de viktigaste. Denna undersökning syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar vid ett medelstort svenskt produktionsföretag. Det som undersökts är hur kommunikationen ser ut från produktionsledning via mellanchefer till produktionspersonal och vice versa. Undersökningens primära syfte är att tydliggöra vilka olika former av kommunikation som bedrivs och vilka problem som kan uppstå. En kvalitativ undersökning genom intervjuer har genomförts med hjälp av anställda i organisationen.

Patienter har idag större krav på att vara delaktiga i sin vård, vilket ocksålagstiftningen ger stöd för. Trots detta kan patienter uppleva att de har dåligakunskaper om sin situation och kan upplevas som passiva. Sjuksköterskan har godamöjligheter att främja patientens delaktighet men lyckas inte alltid med detta. Syftetmed denna litteraturstudie var därför att få fördjupad kunskap om hur sjuksköterskankan främja patientens delaktighet i omvårdnaden och vad som kan hindrasjuksköterskan. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori om den interpersonella relationenutgör arbetets teoretiska referensram och begreppen kommunikation, makt ochempowerment beskrivs.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbättras genom att ge dem förberedande träning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i årskurs 8. Eleverna fick arbeta i på fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka två grupper i varje klass.

Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom två olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlätta utförande av aktivitet; Att sätta mål tillsammans med klienten; Att informera, bekräfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende på vad personer med MS själv anser vara viktigt, vad de har för förutsättningar och på vilket sätt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom också hur viktigt det är att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans sträva mot samma mål. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekräfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lättare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen på ett pedagogiskt sätt skapas en förståelse för de tankar, känslor och beteende som kommer av den påfrestande situationen som sjukdomen innebär..

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsättning upplever och resonerar kring vad som påverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehållsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrån en intervjuguide samt genom tillgång till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer påverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt två kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer. Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..