Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rätt till sedan den 1 januari 2006, efter en ändring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars Delaktighet och inflytande över sitt barns IUP då skolverket (2005) menar att läraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och föräldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola är tämligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att föräldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet föräldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begränsad.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till Delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande..

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar Delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till Delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp..

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns Delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

Vi har utfört en studie som bygger på aktionsforskning. Syftet och målet med denna studie har varit att utveckla barns Delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lärande. Aktionsforskningen är byggd på en kvalitativ forskningsstrategi och har pågått under fyra veckor i en förskola samt i en årskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartläggning av nuläget för att därefter påbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen från planering till genomförande samt utvärdering.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollärares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns Delaktighet och inflytande. För att få syn på detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika verksamheter. Av resultatet framgår att Delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. Förskollärarna har fokus på barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns Delaktighet och inflytande, däremot är musikens roll väldigt mycket mindre och i princip nästan obefintlig. Resultatet tycks bero på att intresset för musiken bland förskollärarna är begränsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av Delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar. Att Delaktighet och inflytande har ett samband med hälsa är känt, men det är oklart hur väl dokumenterat ämnet är. Syfte: Att göra en sammanställning kring barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study användes för att sammanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet.

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lärande, kunskapssyn, inflytande och känsla av delaktighet. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lärande.Studien syftade till att undersöka synen på betygsättning och lärande ur ett elevperspektiv i grundsärskolans år 6-9. Syfte ledde till följande frågeställningar,kring betyg,? Varför begär eleverna ut betyg?? Motiverar betygen eleverna att prestera bättre?? Hur tänker eleverna använda betygen i framtiden?Kring lärande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag använde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad Delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas Delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål..

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskolläraresförhållningssätt kring barns Delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet ochinflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endastutgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kringämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll iverksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger påobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..