Titel: ?Att känna att man är en fast man är två? Aktionsforskning om hur undersköterskor på en intensivvårdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. Nivå: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten Problemområde: En medarbetarenkät som genomfördes på en intensivvårdsavdelning visade förbättringspotential inom området delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor på en intensivvårdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser på sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning där ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat på resultatet. Detta kommer att utvärderas.

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av tobaksbruket från 31 %tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är: Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande? Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsättningar att utveckla förmågor hos sig själva än vad tidigare generationer har haft. Många personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket självständigt men på grund av deras funktionshinder är de i olika grad beroende av hjälp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebär att de behöver professionellt stöd från personal, något som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den här studien utgår från kvalitativ metod för att genom intervjuer med både brukare och personal studera hur de ser på stödet som ges på serviceboenden. Syftet med studien är således att få mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser på det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser på sitt sätt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar på positiva sidor av stödet, där personalen ser en glädje i att ge stöd till brukarna.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbättras genom att ge dem förberedande träning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i årskurs 8. Eleverna fick arbeta i på fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka två grupper i varje klass.

Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom två olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlätta utförande av aktivitet; Att sätta mål tillsammans med klienten; Att informera, bekräfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende på vad personer med MS själv anser vara viktigt, vad de har för förutsättningar och på vilket sätt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom också hur viktigt det är att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans sträva mot samma mål. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekräfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lättare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen på ett pedagogiskt sätt skapas en förståelse för de tankar, känslor och beteende som kommer av den påfrestande situationen som sjukdomen innebär..

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsättning upplever och resonerar kring vad som påverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehållsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrån en intervjuguide samt genom tillgång till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer påverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt två kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.