På senare år har en ny trend inom miljöarbetet uppstått. Istället för att bara vara miljövänliga tar vissa företag och organisationer det hela ett steg längre och klimatkompenserar för de utsläpp de har. Företag som klimatkompenserar hävdar att de gör allt de kan för att först och främst minska de direkta utsläpp som de förorsakar. Som en sista åtgärd, för att ytterligare minska företagets påverkan på miljön, kompenserar företagen för sina utsläpp genom att delta i något miljöfrämjande projekt. De bakomliggande motiven till att klimatkompensera är främst ett starkt miljöengagemang inom företaget sedan tidigare.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara Delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Patient Delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten Delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom Delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser Delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Denna kandidatuppsats består till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjänsten och fyra med mellanchefer inom äldreboenden. Ålder på informanterna har varit allt från 30-60 år, alla är dessutom kvinnor. Det brukar sägas att en mellanchef är i kläm från alla håll, där av namnet mellanchef men samtidigt har även mellanchefer möjligheter att se verksamheten från både botten upp till toppen vilket gör att de får ganska bra koll på verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjänst och äldreboenden ser på sitt eget ledarskap. Dessa är frågeställningar:1. Hur är det att vara en så kallad mellanchef inom äldreomsorgen?2.

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär bland annat att främja hälsa och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker, identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård samt vid behov motivera, undervisa och stödja patienten till att förändra sin livsstil. Sjuksköterskans roll i vård av patienter med hypertoni är först och främst att undervisa och rådgiva om ickefarmakologisk behandling, motivera och stödja till livsstilsförändringar samt att mäta blodtrycket. Syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de förutsättningar, möjligheter samt hinder som beskrivs i litteraturen för att sjuksköterskan ska kunna ge rådgivning som innefattar att informera, motivera och stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar i syfte att sänka blodtrycket. Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed, samt genom manuell sökning.

Varje år föds det ca 120 barn i Sverige som får diagnosen Downs syndrom. Medlemmarna i familjer där det finns ett barn med Downs syndrom upplever situationen olika beroende på om man är förälder eller syskon till barnet. Föräldrarna erfar känslor som att behöva kämpa för sin rätt i samhället samt att känna hopp och trygghet i vardagen. Syskonets upplevelser utav situationen inriktar sig mer på att få vara Delaktig och tillåtas att både ha positiva och negativa känslor för att inte få en felaktig bild utav verkligheten. Intresset till att utföra denna studie var bland annat för att ta reda på om det friska syskonet känner sig åsidosätt i olika situationer fastän familjen ska ses som en helhet.

Hjärtsvikt tillhör en av Sveriges stora folksjukdomar och är den vanligaste inläggningsorsaken på sjukhus bland personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga inte kan försörja kroppens vävnader med tillräcklig mängd blod. Patienter som lider av hjärtsvikt går en förändrad livsstil till mötes. Därmed behöver dessa patienter mycket information och kunskap för att öka Delaktigheten och kunna planera och genomföra egenvård. Sjuksköterskan måste därför uppmärksamma och undersöka på vilket sätt och med vilka faktorer detta kan uppnås.

Bakgrund: En bra relation motverkar ångest och depression medan en dålig relation är sämre för den psykiska hälsan än att vara singel. Bra kärleksrelationer består av komponenter som exempelvis nöjdhet, intimitet, kärlek och engagemang. Nöjdhet predicerar dessutom nöjdhet senare i relationen. Kärlek belyses utifrån definitionerna romantisk kärlek, kamratlig kärlek, vuxen anknytningskärlek och medkännande kärlek. Medkännande kärlek innefattar ömhet, omsorg, förståelse, vård, stöttning och hjälpsamhet.

Att bli förälder ses av många som en del av livet och lika självklart är det att barnet föds välskapt och friskt. Denna bild förändras när ett barn föds för tidigt eller är sjuk och behöver vård på neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan då försvåras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vårdinterventioner där vetskap finns om föräldrarnas betydelse för Delaktighet i vården av sitt barn som vårdas på neonatalavdelning. Här beskrivs även Travelbees (1) syn på vårdrelationen.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor världen över. Symtomen kan skilja sig mellan könen och kvinnor får senare vård och behandling än män. Hälsan förändras efter en hjärtinfarkt och tiden efter är turbulent både fysiskt och känslomässigt för den drabbade kvinnan. Rehabiliteringsprogrammen som finns visar sig inte vara anpassade för kvinnors behov. Det behövs ett helhetsperspektiv i vården, då det finns brister i bemötandet mot kvinnliga patienter och informationsöverföringen till patienterna är otillräcklig.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med följderna av hjärtinfarkt.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sökord i databaserna CINAHL,  Academic Search Premier och Medline.

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsättningar rektorn skapar för att all personal ska vara Delaktig i skolutvecklingen på den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och några medarbetares syn på en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstå det styrsystem de agerade i.Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar från år 2002 till och med år 2008. Studien föregicks också av en dokumentanalys av frågeformulär till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lärare ansåg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling.Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehåller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvärdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhållande till nationella mål sattes också i centrum på ett tydligare sätt i slutet av den undersökta perioden.Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehåll inte användes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men även att det är upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet på skolan ska utföras.