Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Tidigare forskning inom området aktiv/passiv vila mellan seten vid styrketräning ligger till grund för vårt val av ämne för kandidatuppsatsen. Styrketräning är något som ligger i tiden och därför behövs det forskning som visar hur en individ kan förändra sitt träningsupplägg till något som är effektivt för de mål som personen har med träningen, en faktor som går att påverka är setvilan. Den forskning som är utförd inom ämnet visar delade resultat, det finns positiva resultat för den aktiva återhämtningen men också studier som inte visar någon skillnad. Studien syftar till att undersöka hur två olika återhämtningsmetoder (aktiv och passiv återhämtning) som kan användas under setvilan påverkar utvecklingen av antalet repetitioner individen kan genomföra per set. Vår studie är utförd på nio personer, varav fyra var killar och fem var tjejer.

Uppsatsens titel: Den förfallande gestalten, står för en utav uppsatsens viktigaste slutsatser. Nämligen de känslor, som dessa lärare delade, av brist på respekt för dem och deras yrke. Som sociolog i skolningen var jag inte intresserad av att bidra med en objektiv bild, utan mer försöka finna lärarnas egna upplevelser av yrket. Som i alla andra uppsatser och forskningsprojekt så är det oftast frågeställningen och ämnesorådet som får avgöra val av metod och så var det även denna gång. Faktumet att det inte fanns några direkta frågor som ville besvaras ledde mig därför in på metoden Grouned Theory.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesområden. För att göra denna problematisering hanterbar så har undersökningen begränsats. Begränsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjälper de verksamma inom specifika yrkesområden att tackla stress. Utifrån denna begränsning så undersöks fenomenet utifrån följande frågeställningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesområdena.

Problem Då uppfattningarna går isär om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation så tittar vi på hur ledarstilarna har uppkommit och förändrats, med en fokus på coachning. Fanns coachning tidigare än vad teorierna säger? Vilken betydelse spelar coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen är att titta på förändringarna som ledarstilarna har genomgått över tiden, där vi fokuserar på coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende på om stilarna har funnits tidigare än de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta längre tillbaka i tiden och vilken roll spelade coachningen? Genom att titta bakåt i tiden kan vi också se hur samhället har uppfattat ledarstilarna.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

Årligen drunknar i Sverige ett trettiotal människor genom fritidsbåtolyckor. I snitt är 80% av drunkningsoffren män mellan 50 och 90 år, och hela 90 % saknar flytväst när de hittas. Syftet med studien var att undersöka varför män i denna åldersgrupp så ofta väljer att inte bära flytväst när de åker ut på sjön, och vad som eventuellt skulle kunna få dem att börja bära en. Två metoder användes: djupintervjuer med manliga besökare på båtmässorna i Göteborg och Stockholm, samt en elektronisk enkät som besvarades av män som är medlemmar i en webbpanel. Resultatet visar att de män som deltog i studien i hög grad känner sig erfarna och säkra på sjön och därmed inte anser att de behöver flytväst, men även faktorer såsom gammal vana och självsäkerhet gällande sin egen förmåga att klara sig om de skulle hamna i vattnet spelar in för deras (mot)vilja att använda flytväst.

Kontrastmedelsundersökningar ökar för varje år och risken för att utveckla kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) ökar med bland annat stigande ålder. KMN kan leda till att patienter utvecklar akut njurinsufficiens och kan därför behöva genomgå efterföljande dialysbehandling. KMN har framkommit vara den tredje största orsaken till sjukhusförvärvad akut njurinsufficiens, vilket ökar mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturöversikt är att jämföra det iso-osmolära kontrastmedlet iodixanol med låg-osmolära kontrastmedel i relation till uppkomst av kontrastmedelsinducerad nefropati. Metoden är en litteraturöversikt som grundar sig på redan befintlig forskning som jämfört det iso-osmolära kontrastmedlet med olika låg-osmolära kontrastmedel.

Titel:Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurssex.Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt.Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT.Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrågor.

Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet.Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare.Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården.