I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lärande mellan olika yrkesaktörer i ett välfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lärande har för att samverka. Frågeställningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lärande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svårigheter upplevs av teamaktörerna då man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hämtades från en vårdcentral i Västsverige där samtliga aktörer från ett och samma team studerades. Vi använde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Studien syftar till att undersöka lärares och elevers uppfattningar om lärandesituationen i skolämnen och det sociala samspelet i åldersintegrerade respektive åldershomogena klasser. Studien är inte jämförande för att finna vilken skolform som är mest fördelaktig utan vi vill se svårigheter och möjligheter i båda skolformerna. Tidigare forskning visar på delade meningar gällande möjligheter och svårigheter i det sociala samspelet och lärande i skolämnen i framförallt åldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt åtta personer, varav två lärare från en åldersintegrerad skola och två lärare från en åldershomogen skola. Övriga personer är fyra elever med erfarenhet från både åldershomogen och åldersintegrerad klass.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers ansvarstagande och inställning till anmälningsplikt av barn som far illa. Vi vill också ta reda på om de ändrar sitt förhållnings- och arbetssätt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de får tillräckligt med stöd vid en anmälningsprocess.I studien har vi valt att använda oss av enkäter. Vi delade ut enkäterna till alla pedagoger på två olika skolor. Av 44 utdelade enkäter fick vi tillbaka 33 och vi använde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmälningsprocessen av barn som far illa. De som anmält misstanke om barn som far illa till socialtjänsten kände känslor som exempelvis ledsamhet, osäkerhet och psykisk påfrestning.

Studien utforskar området mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrån nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhålla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat på en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell särart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och därmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spår av denna uppdelning i försvarspolitiken.

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgått en påtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad säkerhet innebär. Jag framhåller att utvecklingen skall förstås som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhållande inom forskningsområdet. Med utgångspunkt i Feminist Security Theory syftar den här uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell säkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2000 beskrevs för första gången kvinnorsställning i konflikter i form av en säkerhetsfråga och därmed inte längre enbart inkluderat i FN:s mänskliga rättigheter. Således bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera säkerhetsutmaningar på.

Uppsatsen syftar till att studera vilka förutsättningarna är för de anställda att känna arbetstillfredsställelse på de två företag som jag gjort min undersökning på. Jag tittar också på hur de anställda och cheferna upplever situationen på arbetsplatsen. Jag tittar vidare på vad cheferna på respektive avdelning tror gör att man känner arbetstillfredsställelse.Jag har gjort min fallstudie på Råby ungdomshem och på Lunds barnhem. På Råby ungdomshem har jag studerat två avdelningar för att se om de avdelningarna skiljer sig från varandra på något sätt. Avdelningarna var Albogården och Åsbogården.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hänsyn till. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat.Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera.De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar.Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga.Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.